betyg

Deadpool

av

Titel: Deadpool 

Premiär: 12 februari

Speltid: 1 timme 48 minuter

Genre: Action, Äventyr, Fantasy

Regi: Tim Miller

Skådespelare: Ryan Reynolds, Morena Baccarin, T.J. Miller, Ed Skrein, Michael Benyaer, Stefan Kapicic, Brianna Hildebrand, m.fl.

Handling: Marvels skruvade anti-hjälte dyker äntligen upp på bio. Den tidigare legosoldaten Wade Wilson får efter en rad experiment helande krafter. Han antar alter-egot Deadpool och med sina nya förmågor och en mörk humor jagar han mannen som nästan förstörde hans liv. (Från SF.se).

Mina tankar: En högt efterlängtad film. Marvel och i detta fall 20th Century Fox har vågat satsa på en barnförbjuden ”R-rated” (15-årsgräns i Sverige) film. Vilket ju är tur då en karaktär som Deadpool absolut inte skulle nå sin fulla potential som ”PG-13” (11-årsgräns i Sverige). Man måste öppna upp ”ordboken” och våldet för att det ska bli något av det.

Gällande speltiden så hade jag gärna sett 10-15 minuter till. Den är aldrig tråkig eller har några direkt negativa transportsträckor.

Ryan Reynolds är som gjord för huvudrollen, två tummar upp! Baccarin (från den underbara serien Firefly), Miller (en sån man känner igen, men inte riktigt kan ”placera”) är också bra. Resterande, som jag inte känner igen sedan tidigare, gör även dom fina prestationer.

Deadpool har en budget på 58 miljoner dollar, cirkus 150 miljoner dollar mindre än de ”klassiska” Marvel-filmerna. Den lyckas att underhålla på ett sätt som de andra inte kan, då dom filmerna ska vara PG-13 (för att öka demografin = öka intäkterna). Filmen börjar med en underbar öppningsscen, superbt soundtrack, den driver med både tidigare Marvel-filmer och superhjältar (även Reynolds sågade och box office misslyckade Green Lantern) samt annan metareferenser. Ser fram emot uppföljaren som Fox har redan gett grönt ljus. Kommer nog spela in sin budget under öppningshelgen. Betyget blir en…

film-5-5

Läs även recension hos MovieZine

Bränd

av

Titel: Burnt 

Premiär: 6 november

Speltid: 1 timme 40 minuter

Genre: Drama, Komedi

Regi: John Wells

Skådespelare: Bradley Cooper, Sienna Miller, Daniel Brühl, Omar Sy, Emma Thompson, Alicia Vikander, m.fl.

Handling: Adam Jones är Michelinkocken som gjort sig känd för sina oortodoxa metoder i köket. Han är en diva med tvivelaktiga kontakter och laster; kokkonstens badboy; en djävul bland kockar. Men en dag går allt överstyr, och då är det smartast att bara försvinna. När alla tror att han är död ser han sin chans – nu är det guldläge att starta upp igen, på en annan ort. Men för att lyckas kamma hem den där efterlängtade tredje Michelinstjärnan måste han locka till sig de bästa av de bästa kockarna i branschen.  En inte helt lätt uppgift då man bränt alla broar. (Från SF.se).

Mina tankar: Det finns ett par filmer, som jag sett på senare tid med ”kock-temat” (”Le Chef” och ”Chef”), och har jag tyckt dom var bra. Så med andra ord har den här filmen grundförutsättningarna klara. Återstår att se om den lever upp till det också.

För en film av detta slag är speltiden ganska behaglig (även ”Chef” har liknande tid). Den blir inte för kort för att berätta historien och inte för lång för att det ska bli utdraget och tråkigt.

Tycker man har fått samman en trevlig ensemble, även om alla inte får samma skärmtid. Bra jobbat av huvudtrion, Cooper, Miller och Brühl. Thompson och Vikander gör ju inte heller bort sig, så att säga.

Det här med mat/kock-filmer verkar vara något som faller mig i smaken (*badum tiss*). Snygg scenografi (fina kök?), bra skådespelar insatser, en intressant story och tillsynes smarrig mat. Håll utkik efter Michelingubbarna! Betyget blir en…

film 4-5

Läs även recension hos MovieZine

The Hunger Games: Mockingjay – Part 2

av

Titel: The Hunger Games: Mockingjay – Part 2 

Premiär: 18 november

Speltid: 2 timmar 17 minuter

Genre: Äventyr, Sci-Fi

Regi: Francis Lawrence

Skådespelare: Jennifer Lawrence, Josh Hutcherson, Liam Hemsworth, Woody Harrelson, Donald Sutherland, Philip Seymour Hoffman, Julianne Moore, Willow Shields, Elizabeth Banks, Jena Malone, m.fl.

Handling: Medan nationen Panem är i fullskaligt krig, konfronterar Katniss President Snow i en slutgiltig uppgörelse. Tillsammans med hennes närmaste vänner – Gale, Finnick och Peeta ger de sig ut på ett uppdrag där de måste riskera allt för att rädda Panems invånare samt arrangera ett lönnmordsförsök på President Snow som har blivit mer och mer besatt av att förgöra henne. De dödliga fällorna, fienderna samt moraliska valen som väntar kommer utmana Katniss mer än vad någon arena i Hungerspelen någonsin gjort. (Från MZ.se).

Mina tankar: Missade ju den senaste på bio, av olika anledningar. Men fick med den på blu-ray, och var med nöd och näppe godkänd. Har således större förväntningar nu, i och med att det är den avslutande delen. Hoppas dock att den inte blir allt för utdragen då den trots allt är nära 2 timmar och 20 minuter i speltid.

Tyvärr känns vissa delar som någon form av transportsträcka. Det är lite som Sagan om Ringen, mycket resa innan man kommer fram till målet. Kanske 10-15 minuter kunde ha klippts?

Kan inte påstå att jag blir överimponerad av skådespelarinsatserna. De håller sig i nivå med föregående, del 1 (vilken kanske vore konstigt annars, då de spelades in back-to-back).

Då har filmatiseringen av Hungerspelen kommit till ett slut. Då jag inte läst boken/böckerna, så har jag inte någon referens i materialet. Det känns som de första filmerna ska bygga upp till ett stort crescendo – som inte riktigt når hela vägen. Slutscenen kändes lite cheesy (vet som sagt inte hur det var i boken). Specialeffekterna är dock bra gjorda. Filmserien avslutas i betygsväg med en…

film 3-5

Läs även recension hos MovieZine

En underbar jävla jul

av

Titel: En underbar jävla jul

Premiär: 13 november

Speltid: 1 timme 55 minuter

Genre: Drama, Komedi

Regi: Helena Bergström

Skådespelare: Robert Gustafsson, Maria Lundqvist, Anastasios Soulis, Anton Lundqvist, Rakel Wärmländer, Helena Bergström, Kajsa Ernst, m.fl.

Handling: 27-åriga Simon och Oscar har varit ett par i tre år. Tillsammans med sin nära vän Cissi har de köpt ett ”karaktärsfullt” hus i Bromma. Det är i stort behov av renovering men ett rum på övervåningen har de prioriterat. Barnkammaren. Den är klar! Cissi är i nionde månaden. Vem är pappan? Det kan vara Oscar ELLER Simon. Tillsammans ska trion bilda familj. Detta är dock en hemlighet som de skjutit på att berätta för sina egna familjer i snart ett år. Nu finns det ingen återvändo, det kan inte vänta längre. Hemligheten måste fram! Och vilken tidpunkt vore mer perfekt än julafton – toleransens högtid. Dagen då alla måste älska varandra, och vara snälla mot varandra. Jesus födelsedag! (Från SF.se).

Mina tankar: Såg trailern – kändes som ett ”hmmm?!”. Något som inte ska lastas på filmen (kanske?) är att posterna känns ”oj vad tråkig!”. Några stora namn i rollistan, ja det återstår väl att se hur detta går…

Speltiden tycker jag är bra, tänker inte någon gång på tempot och vad som kan tänkas vara kvar. Bra!

Skådespelarna är över förväntan. Speciellt Gustafsson som i stort sett bara spelar komedi annars, är ruskigt bra. Lundqvist (junior) imponerar också.

Det hade ju varit en ”perfekt julfilm”, men då den går upp i mitten på november så kan man ju inte kalla det för det på riktigt – även om temat är det. Hursomhelst det är en sevärd film. Skådespelet överträffar som sagt mina förväntningar och den blir inte tråkig. Sen har den sina höjdpunkter med humorn, som med dagens samhällssyn kanske skulle ses som ”vågad”. Betyget blir en…

film 3-5

Läs även recension hos MovieZine

The Walk

av

Titel: The Walk

Premiär: 9 oktober

Speltid: 2 timmar 3 minuter

Genre: Drama, Äventyr, Biografi

Regi: Robert Zemeckis

Skådespelare: Joseph Gordon-Levitt, Charlotte Le Bon, Guillaume Baillargeon, Ben Kingsley, Clément Sibony, Steve Valentine, m.fl.

Handling: Endast en man har lyckats gå på lina mellan de två World Trade Center-tornen. Hans namn var Philippe Petit, en fransk lindansare, och det hela ägde rum den 7 augusti 1974. (Från SF.se).

Mina tankar: Detta är ju lite roligt eftersom WTC var världens högsta byggnader, samt tänker man lite på att det nu inte är fallet (av flera anledningar). Att det är baserat på en verklig händelse, på något sätt tar känsla ifrån filmen (man vet hur det ska sluta)?

Det är två timmar som går relativt fort. Tempot överlag är ganska sansat och lugnt, inte mycket mer att kommentera.

Inga stora stjärnor (ja, förutom Gordon-Levitt och Kingsley, då), men de gör sitt jobb även om jag tycker de kunde ha skippat de franska accenterna.

En bra film till trots. Kanske man ska se dokumentären Man on Wire om man ska välja (har inte sett den)? Godkänt skådespeleri och jag ska faktiskt berömma specialeffekterna. Trots accenterna ska man ha lite beröm för att man vågar köra på ”originalspråk”, så att säga. Tyvärr tappar den lite i slutet när det blir lite cirkus över det hela. Betyget blir en…

film 3-5

Läs även recension hos MovieZine

The Martian

av

Titel: The Martian

Premiär: 2 oktober

Speltid: 2 timmar 22 minuter

Genre: Action, Äventyr, Sci-Fi

Regi: Ridley Scott

Skådespelare: Matt Damon, Jessica Chastain, Kristen Wiig, Jeff Daniels, Michael Peña, Sean Bean, Kate Mara, Chiwetel Ejiofor, m.fl.

Handling: Astronauten Mark Watney blir kvarlämnad på Mars av resterande besättningen som tror att han omkommit efter en kraftig storm i rymden. Ensam kvar måste han med sin intelligens och styrka hitta ett sätt att överleva på den lilla mat han har och signalera till jorden att han lever. Miljontals mil bort jobbar NASAs forskare dygnet runt med att hitta ett sätt att få hem honom och besättningen planerar samtidigt en livsfarlig räddningsaktion. Världens befolkning är alla engagerade i Watneys öde och tillsammans är vi starka. (Från SF.se).

Mina tankar: Den här filmen började jag följa för fyra månader sedan och ”typ” glömde bort den lite efteråt. Men blev i och med NASA’s fynd på Mars frestad av den igen. Samt ett bra PR-trick.

Att filmen är över 2 timmar och 20 minuter känns verkligen inte. Här kan man lugnt säga att regissör Ridley Scott har lyckats fenomenalt med tempo och berättande.

Det finns så många stjärnor (för dom är i rymden…) med i filmen att det nästan är i överflöd, en handfull och lite till. Men i och med detta så har man ju förhoppningar på bra prestationer. Och det blir det!

Ska du se en bra sci-fi-rulle i år så ska du välja The Martian. Den har det mesta som en bra film ska ha. Intressant story, bra skådespelare, bra musik och imponerande specialeffekter (plus lite humor). Scenografin på Mars = två tummar upp. Jag är mäkta imponerad och känner att det inte behövs mycket mer än så här. Så jag klämmer (första gången på något år) till med en…

film-5-5

Läs även recension hos MovieZine

Min lilla syster

av

Titel: Min lilla syster 

Premiär: 18 september

Speltid: 1 timme 34 minuter

Genre: Drama

Regi: Sanna Lenken

Skådespelare: Rebecka Josephson, Amy Deasismont, Henrik Norlén, Annika Hallin, Maxim Mehmet, m.fl.

Handling: Stella är precis på väg in i den spännande, men också så skrämmande, tonårstiden. Hennes storasyster Katja är en riktig talang inom konståkning. Stella gör allt för att försöka vara lik sin syster och på så sätt också försöka få lite mer uppmärksamhet av de ganska upptagna föräldrarna. Men Stella upptäcker att det är något som inte stämmer med Katja. När Stella konfronterar Katja tvingas hon in i en härva av utpressning, manipulation och lögner av sin syster. Stella blir rädd att det ska få förödande konsekvenser för familjen om hemligheten uppdagas. Min lilla syster är en film om drömmar som gått fel, syskonrivalitet och hur brutalt det kan vara att växa upp som ung tjej idag. (Från SF.se).

Mina tankar: Tittade på trailern och kan inte påstå att det såg speciellt lockande ut, varken handling eller skådespeleri. Men det kostar ju inget (hade inte gått och tittat på den om det inte hade varit förhandsvisning), så ge den en chans hursomhelst.

Trots att den ändå är lagom lång på specifikationerna, så är det ett väldigt långsamt tempo. Upplever det som att den till och med går över två timmar. Jag börjar då tappa fokus och undrar när den ska ta slut.

Skådespelarna, främst Deasismont och Josephson har nog en guldbagge att hämta vid nästa tillställning. Norlin och Hallin, tycker jag inte har mycket att spela för då det är så mycket biroll. Övriga? Ja, grattis ni har nu medverkat i en långfilm.

Det känns ändå lite som en propagandafilm, som ska försöka påverka för att motverka anorexi hos unga tjejer (ja, kanske killar med), då det verkar rikta in sig på den målgruppen. Jag blir inte berörd på det sättet – ”det rätta sättet”, utan blir mest arg och stör mig på konflikterna som uppstår. Huvudtemat känns inte bra (det ska det väl inte göra heller), det känns inte som att det görs sig bra som film. Så höjdpunkten är duon Deasismont och Josephson, tummen upp. Den kommer nog visas i skolor under någon form, vilket dock kan vara bra. Det är svårbedömt, pendlar fram och tillbaka i betyget, men jag nöjer mig med en svag…

film 3-5

Läs även recension hos MovieZine

Ricki and the Flash

av

Titel: Ricki and the Flash

Premiär: 11 september

Speltid: 1 timme 42 minuter

Genre: Drama, Musik, Komedi

Regi: Jonathan Demme

Skådespelare: Meryl Streep, Kevin Kline, Mamie Gummer, Rick Springfield, Audra McDonald, Ben Platt, Hailey Gates, m.fl.

Handling: I denna både unika och medryckande film spelar Streep gitarr-stjärnan Ricki Rendazzo, som börjar se sin karriär falna och därför lämnar den glamorösa rock n’ roll-världen för att flytta tillbaks till sin hemstad. Väl där får hon en chans till försoning och startar, tillsammans med sin familj, ett nytt band. (Från SF.se).

Mina tankar: Var inte påläst inför filmen. Visste att Meryl Streep (och dottern) var med, att det var visst musiktema. Återstår att se om det är något att ha…

De ungefär 100 minuterna känns lagom, detta trots att det känns som att det finns händelseluckor på vissa ställen (som kanske bara kändes som utfyllnad i klipprummet?).

Streep är ju ”alltid” bra och har ju erfarenhet från musikaliska filmer (”Mamma Mia”), Gummer tycker jag är ännu bättre än mor sin. Kline, Springfield, McDonald med flera gör även ett bra jobb.

Ricki and the Flash är fylld med diverse klyschor, men jag tycker den kommer undan med. Det är feelgood (den har uppnått vad den är tänkt som) och skådespeleriet från huvudrollerna är bra. Betyget blir en…

film 3-5

Läs även recension hos MovieZine

Mission: Impossible – Rogue Nation

av

Titel: Mission: Impossible – Rogue Nation 

Premiär: 31 juli

Speltid: 2 timmar 11 minuter

Genre: Action, Äventyr, Thiller

Regi: Christopher McQuarrie

Skådespelare: Tom Cruise, Rebecca Ferguson, Jeremy Renner, Simon Pegg, Ving Rhames, Sean Harris, Alec Baldwin, Jens Hultén, m.fl.

Handling: Ethan och hans team står inför sitt svåraste uppdrag hittills: att utrota Syndikatet, en internationell kriminell och mycket rutinerad organisation vars mål är att förgöra IMF (Impossible Mission Force). (Från SF.se).

Mina tankar: Kan man lyckas ännu en gång? Med det enastående stuntet från Burj Khalifa i förra filmen, Ghost Protocol. Av trailern att döma gjorde man det med flygplansscenen. Att vi har representanter från Sverige (Ferguson & Hultén) lockar ju också.

De senaste filmerna har klockat in kring 2 timmar, så det är väl ”som det ska vara”. Och det funkar även denna gången, anser jag. Man har tillräckligt bra material för att göra en i samma klass.

Cruise är ju Cruise, att han levererar är mer eller mindre givet. Renner och Pegg (och Rhames) repriserar sina roller sedan tidigare filmer, så dom vet man vad man får av. Ferguson är riktigt bra, kanske kommer karriären ta fart nu? Harris gör skruken mycket bra (och är lite läskig).

Det femte omöjliga uppdraget levererar, vilket de tidigare i serien också gjort. Mäkta imponerad av Cruise och hans stunt. Senaste svenska stjärnskottet, Rebecca Ferguson, gör det jättebra. Filmen levererar spänning, viss komik och en intressant intrig. Det talas redan om en uppföljare som ska spelas in nästa sommar (återstår att se hur det blir med det). Betyget blir en…

film 4-5

Läs även recension hos MovieZine

Ant-Man

av

Titel: Ant-Man

Premiär: 22 juli

Speltid: 1 timme 59 minuter

Genre: Action, Sci-Fi

Regi: Peyton Reed

Skådespelare: Paul Rudd, Michael Douglas, Corey Stoll, Evangeline Lilly, Bobby Cannavale, Anthony Mackie, Judy Greer, Michael Peña, Abby Ryder Fortson, Hayley Atwell, m.fl.

Handling: Biokemisten Dr. Hank Pym använder sin senaste upptäckt, en grupp subatomära partiklar, för att skapa en storleksförändrande formel. Hans första test på sig själv går fel men han uppfinner en hjälm som gör att han kan kommunicera med myror – och kontrollera dem. (Från SF.se).

Mina tankar: Marvel Cinematic Universe drar igång ett äventyr för ännu en mindre känd figur (tänkte innan på Guardians of the Galaxy, som många inte kände till). Den minsta hjälten (bokstavligen) var jag bekant med sedan LEGO Marvel Super Heroes. Men inte någon större koll på storyn. Återstår att se hur väl det går…

Känns som man inte tar några chansningar och kör ut en 2,5 timmes rulle, då man ska introducera en ny karaktär. Drygt två timmar och 2 post-credit-scener, för den sedvanliga uppbyggnaden av de kommande filmerna (främst Captain American: Civil War).

Att man väljer en skådespelare som huvudsakligen har spelat i komedier till huvudrollen gjorde mig lite ”misstänksam”. Men Rudd visar att det finns mer under huven än tidigare visat. En veteran som Douglas – jo det funkar bra. Mackie (Falcon) och Atwell (Agent Carter) som har dessa roller inom franschien får också vara med. Summa summarum är alla bra, sen att jag inte gillade Peña’s karaktär är en annan sak.

Marvels senaste är alltså Ant-Man, som är ett trevligt tillskott i familjen och extra trevligt blir det när man känner igen referenser till de tidigare (det knyter ihop säcken på ett kul sätt). I och med att man introducerar en ny karaktär i ett universum som redan har sina stora namn använder man (i alla fall på postern) Marvel-märket. Bra jobbat på specialeffekterna (sen kan man lika gärna stå över 3D-versionen). För övrigt, funktionen som ”makrofotograf” såg jag för första gången i eftertexterna. Betyget blir en…

film 4-5

Läs även recension hos MovieZine