Underbart är kort… brukar man säga… så då är det väl så…
Å kort blev det… min sejour som upphandlingskonsult. Inte så att det var planerat utan omständigheter och tillfälligheter avgjorde även denna gång… och ”uppmaning” att söka…
Från årsskiftet är jag IT-upphandlare på Östgötatrafiken.
Det började innan midsommar när jag på två dagar haft tre besökare från Unik Resurs på min LinkedInsida. Veckan därpå fick jag påringning om att det fanns en tjänst som jag kanske ville söka. Fick annonsen, funderade lite och skickade in ansökan. Utan större tankar än ”Kul att bli ombedd att söka.”.
Därpå hörde en fd fd (dvs båda är vi fd regionanställda) regionkollega, S, som tyckte att jag var som ”klippt och skuren” för tjänsten. Det gjorde mig mer intresserad, men fortfarande avvaktande.
Efter dialoger och lunch med S i ett lugnt sommar-Linköping hade jag blivit av med avvaktandet och var nu intresserad.
Veckorna gick och halva augusti passerade. Då fick det fart. Ett tag. Hade under sommaren gjort två tester (”logiskt tänkande” och ”personlighet”). Nu blev det intervjuer och uppföljning av testerna. Referenstagning, tack M och M för vad ni än sa.
Sen hände inte mycket igen… men intervju/möte igen 21 september, 26:e ja de vill ha mig. 30:e kom erbjudandet som på eftermiddagen accepterades.
Måndag 3 oktober sa jag upp mig på lunchdate med chefen och 5:e skrev jag på.
Det var först då som jag kände glädjen komma, efter en lååååååång process och många tankar åt alla möjliga och omöjliga håll.
Utan S tro på mig och dialogerna hade det inte blivit nåt. Tack! Men det vet du!
