I dag, 23 september, firar jag fem år som upphandlare/IT-upphandlare. För fem år sedan var den 23:e en måndag när jag gick in på, dåvarande, Upphandlingscentrum.
Har under dessa år hunnit med mycket, är inne i slutet av min tredje anställning som upphandlare.
23 september har flera betydelser för mig vilket jag skrivit om tidigare…
Det finns alltför många som skriver skall…
Läser man myndigheternas skrivregler står det:
8.4.1 Ska eller skall?
Ska är i dag den vanligare formen i sakprosa och därmed normalform. Lagar och förordningar skrivs sedan 2007 med ska. Skriver man ska, är formen skakrav lämpligare än skallkrav.
Så skriv ska i fortsättningen…
Detta är första i serien om hur jag är… i alla fall enligt MAP, personlighetstestet jag gjorde tidigare i höstas.
Skalan Målmedvetenhet beskriver personens förhållningssätt till sina uppgifter och åtaganden. Skalan förknippas med prestation och beskriver på vilket sätt man föredrar att arbeta; systematiskt, metodiskt och målmedvetet eller spontant, flexibelt och planlöst. Skalan representerar även den underliggande drivkraften att uppnå något och mäter egenskaper som är nödvändiga för att kunna följa denna drivkraft såsom tendensen att vara organiserad, systematisk, plikttrogen, effektiv och handlekraftig.
Målmedvetna personer är beslutsamma och har ofta en stark vilja och drivkraft att prestera. De är ordningsamma och organiserade, och de arbetar metodiskt och strukturerat. De är systematiska och noggranna och uppfattas därmed ofta som pålitliga och ordentliga. De är eftertänksamma och analyserande i sitt beslutsfattande och låter sällan känlomässiga ingivelser påverka. Höga poäng innebär att personerna är fokuserade och tenderar att arbeta mot sina mål på ett strävsamt, disciplinerat och självständigt sätt. De här personerna är samvetsgranna, detaljfokuserade, hårt arbetande och punktliga Ibland kan personer med höga poäng vara extremt detaljfokuserade och ha svårt att lyfta blicken och se helheten. Strävan efter perfektionism kan göra att dessa personer kan ha svårt att släppa ifrån sig kontrollen, att slutföra uppgifter eftersom man alltid kan göra lite till.
Personer i omgivningen kan uppfatta dem som alltför krävande, envisa, förutsägbara, överdrivet noggranna och kontrollerande. De ägnar mycket tid till att planera, organisera och att förbereda sig. Oplanerade händelser som på verkar deras planering eller möjlighet till förberedelse kan ge upphov till stor irritation eller oro då allt som är oväntat betraktas som något negativt. Personer med höga poäng är vanligtvis medgörliga, måna om att vara till lags och anpassar sig till regler, seder, bruk och normer och till de förväntningar som råder i gruppen. De har en stark vilja att uppnå sina mål och arbetar hårt för att nå dit. De har höga krav, inte bara på sig själva utan även på sin omgivning, och lägger ner stor omsorg på att nå och överträffa de egna (ofta högt satta) prestationsnivåerna. Dessa personer är mycket arbetsorienterade, har stor uthållighet, är ihärdiga, och initiativtagande. Personer med höga poäng förknippas ofta med goda akademiska och personliga prestationer men också med arbetsnarkomani och extrem prestationssträvan.
Underbart är kort… brukar man säga… så då är det väl så…
Å kort blev det… min sejour som upphandlingskonsult. Inte så att det var planerat utan omständigheter och tillfälligheter avgjorde även denna gång… och ”uppmaning” att söka…
Från årsskiftet är jag IT-upphandlare på Östgötatrafiken.
Det började innan midsommar när jag på två dagar haft tre besökare från Unik Resurs på min LinkedInsida. Veckan därpå fick jag påringning om att det fanns en tjänst som jag kanske ville söka. Fick annonsen, funderade lite och skickade in ansökan. Utan större tankar än ”Kul att bli ombedd att söka.”.
Därpå hörde en fd fd (dvs båda är vi fd regionanställda) regionkollega, S, som tyckte att jag var som ”klippt och skuren” för tjänsten. Det gjorde mig mer intresserad, men fortfarande avvaktande.
Efter dialoger och lunch med S i ett lugnt sommar-Linköping hade jag blivit av med avvaktandet och var nu intresserad.
Veckorna gick och halva augusti passerade. Då fick det fart. Ett tag. Hade under sommaren gjort två tester (”logiskt tänkande” och ”personlighet”). Nu blev det intervjuer och uppföljning av testerna. Referenstagning, tack M och M för vad ni än sa.
Sen hände inte mycket igen… men intervju/möte igen 21 september, 26:e ja de vill ha mig. 30:e kom erbjudandet som på eftermiddagen accepterades.
Måndag 3 oktober sa jag upp mig på lunchdate med chefen och 5:e skrev jag på.
Det var först då som jag kände glädjen komma, efter en lååååååång process och många tankar åt alla möjliga och omöjliga håll.
Utan S tro på mig och dialogerna hade det inte blivit nåt. Tack! Men det vet du!
… handlar inte om pengar utan att få ”tvivlare” att ”tro”…
Ibland lyckas visst jag…
”Vill bara säga att du gjort ett strålande arbete med denna upphandling. Måste erkänna att jag ”bävade” lite inför detta uppdrag, men att jag nu har fått en helt annan syn på turerna kring upphandlingsområde. Mycket tack vare att du har varit mycket strukturerad, hållit alla tider och väglett oss rätt i alla turer runt lagen om offentlig upphandling.”
I år med… Hade jag glömt… men det spelar visst ingen roll…
Sannolikheten att komma in är… tror jag tackar nej så kommer den på plats 1 110 lite närmare…
BYOD… Bring Your Own Device… ta med din egen ”apparat”…
Kallas också bring your own technology BYOT, bring your own phone BYOP och bring your own Personal Computer BYOPC.
Detta var ett modeakronym för ett par år sedan.
Jag var med i en paneldebatt på Nolldistans våren 2012 då BYOD förespåddes en… stor..? god..? ja i alla fall att det var det som skulle gälla framöver. Hävdade att för vården med mycket ”hemligheter” fanns det stora säkerhetsmässiga utmaningar innan detta skulle kunna bli aktuellt. Naturligtvis finns lösningar, men hur funktionella?
Ansvarsfrågan var, och är?, outredd.
BYOD för kirurger och ortopeder..?
Kan nu, efter fyra år och numera privatanställd, konstatera att BYOD inte verkar blivit den stora ”succé” som man försökte göra det till. Offentliganställda vill inte ha BYOD, de vill ha en senaste modellen, framför allt telefoner/plattor, som ska betalas med skattepengar.
Det finns dock branscher där man sedan länge anammat BYOD, eller snarare BYOK, och det är kockbranschen. Dock har inte alla Okishiba-knivar för €20 000.
Startade en egen insamling till förmån för Barncancerfonden inför mitt avslut/min avgång på/från Region Östergötland, läs på https://romlin.eu/att-forekomma.
Hade satt slutdatum till 15 april, men har nu förlängt till Valborgsmässoafton.
Tycker att det är lite för få namn i listan… att det inte är fler som vill ge cancerbarnen lite större chans… Å det finns en del som sagt ”Jag ska…”…
Men det kanske är så att man ska inte avvika/vara udda när det gäller insamlingar till vad det nu må vara.
Hade det varit fler namn om det skulle samlas till en vas..?
Stort tack till de som bidragit!
Ja, utan de orden hade jag inte gjort det jag har gjort och jag skulle inte från i morrn var privatanställd som upphandlingskonsult.
Det var för ganska precis tre år sedan jag skulle ha ett samtal med en av mina medarbetare/kollegor. Av någon underlig anledning så är inte hen på plats utan vi har mötet via telefon i stället. Vi pratat om uppgifter etc och plötsligt kommer det…
”Du är en mobbare…”
Ja, var och en har ju rätt till sin egna uppfattning och upplevelse. Men om man inte inser att man varken har vilja eller förmågan så… å tycker man att allt ska vara rättvist… ja…
Jag förväntar mig att man vill, vågar, har förmågan och tar ansvar för att få ansvar. Men när man får ansvar och inte gör något åt det, ja…
Jag har under senaste år varit referens åt två unga människor som vill, vågat, haft förmågan och tagit det ansvar de fått. Nu ska jag inte säga att det var min förtjänst att de fick nya jobb och kunde gå vidare, men… var och en får ju ha sin uppfattning om det…
Å de kan ju inte ha tyckt att jag är en mobbare…
Nåja, nu tror jag inte hen förväntade att orden skulle få den effekt som de fick. Insåg där och då att jag var värd mer än så. För att göra en gammal historia kort så läs på Ny karriär.
Hen ville att samtalet skulle stanna mellan oss, varför då?
Så bekymra dig inte över andra tycker, tro på det du gör och vända ev negativa sker till positiva.
Om hen lärt sig nåt på dessa tre år, tja vem vet…
Brukar alltid ta med en bild, men tycker inte att det passar denna gång.
Jag är inte mycket för insamlingar till nya bäbisen, födelsedagen, namnsdagen… eller till avtackningen.
Har därför förekommit och skapat en egen insamling (jaja en insamling av godo) på Barncancerfonden i fall nån får för sig nåt. Det är helt frivilligt att bidra. Man kan ju alltid fira att jag slutar…
Insamlingen finns på www.barncancerfonden.se/egen-insamling/insamlingar/h/hakan-slutar-pa-region-ostergotland/.
Till kollegorna på Upphandlingscentrum skrev jag:
Hej på er!
Som ni kanske förstått så är jag inte så stort fan av insamlingar…
å inte vill jag heller göra så stor sak av att jag råkar avsluta min anställning i regionen under våren.
Så för att förekomma så har jag startat en, jaja, en insamling (!) på Barncancerfonden i fall någon får för sig ”skramla” i samband med min avgång.
Jag förväntar mig inte mer än att min sista vilja (i regionen) följs, sen om det innebär att det blir en slant eller inte spelar ingen roll.
Men det är mer än två månader innan jag lämnar in…
Insamlingen finns på www.barncancerfonden.se/egen-insamling/insamlingar/h/hakan-slutar-pa-region-ostergotland/
//Håkan
Bilden är när jag skänkte till Barncancerfonden efter avtackning från MX-ONE Usergroup.