3 av 5

Min lilla syster

av

Titel: Min lilla syster 

Premiär: 18 september

Speltid: 1 timme 34 minuter

Genre: Drama

Regi: Sanna Lenken

Skådespelare: Rebecka Josephson, Amy Deasismont, Henrik Norlén, Annika Hallin, Maxim Mehmet, m.fl.

Handling: Stella är precis på väg in i den spännande, men också så skrämmande, tonårstiden. Hennes storasyster Katja är en riktig talang inom konståkning. Stella gör allt för att försöka vara lik sin syster och på så sätt också försöka få lite mer uppmärksamhet av de ganska upptagna föräldrarna. Men Stella upptäcker att det är något som inte stämmer med Katja. När Stella konfronterar Katja tvingas hon in i en härva av utpressning, manipulation och lögner av sin syster. Stella blir rädd att det ska få förödande konsekvenser för familjen om hemligheten uppdagas. Min lilla syster är en film om drömmar som gått fel, syskonrivalitet och hur brutalt det kan vara att växa upp som ung tjej idag. (Från SF.se).

Mina tankar: Tittade på trailern och kan inte påstå att det såg speciellt lockande ut, varken handling eller skådespeleri. Men det kostar ju inget (hade inte gått och tittat på den om det inte hade varit förhandsvisning), så ge den en chans hursomhelst.

Trots att den ändå är lagom lång på specifikationerna, så är det ett väldigt långsamt tempo. Upplever det som att den till och med går över två timmar. Jag börjar då tappa fokus och undrar när den ska ta slut.

Skådespelarna, främst Deasismont och Josephson har nog en guldbagge att hämta vid nästa tillställning. Norlin och Hallin, tycker jag inte har mycket att spela för då det är så mycket biroll. Övriga? Ja, grattis ni har nu medverkat i en långfilm.

Det känns ändå lite som en propagandafilm, som ska försöka påverka för att motverka anorexi hos unga tjejer (ja, kanske killar med), då det verkar rikta in sig på den målgruppen. Jag blir inte berörd på det sättet – ”det rätta sättet”, utan blir mest arg och stör mig på konflikterna som uppstår. Huvudtemat känns inte bra (det ska det väl inte göra heller), det känns inte som att det görs sig bra som film. Så höjdpunkten är duon Deasismont och Josephson, tummen upp. Den kommer nog visas i skolor under någon form, vilket dock kan vara bra. Det är svårbedömt, pendlar fram och tillbaka i betyget, men jag nöjer mig med en svag…

film 3-5

Läs även recension hos MovieZine

Ricki and the Flash

av

Titel: Ricki and the Flash

Premiär: 11 september

Speltid: 1 timme 42 minuter

Genre: Drama, Musik, Komedi

Regi: Jonathan Demme

Skådespelare: Meryl Streep, Kevin Kline, Mamie Gummer, Rick Springfield, Audra McDonald, Ben Platt, Hailey Gates, m.fl.

Handling: I denna både unika och medryckande film spelar Streep gitarr-stjärnan Ricki Rendazzo, som börjar se sin karriär falna och därför lämnar den glamorösa rock n’ roll-världen för att flytta tillbaks till sin hemstad. Väl där får hon en chans till försoning och startar, tillsammans med sin familj, ett nytt band. (Från SF.se).

Mina tankar: Var inte påläst inför filmen. Visste att Meryl Streep (och dottern) var med, att det var visst musiktema. Återstår att se om det är något att ha…

De ungefär 100 minuterna känns lagom, detta trots att det känns som att det finns händelseluckor på vissa ställen (som kanske bara kändes som utfyllnad i klipprummet?).

Streep är ju ”alltid” bra och har ju erfarenhet från musikaliska filmer (”Mamma Mia”), Gummer tycker jag är ännu bättre än mor sin. Kline, Springfield, McDonald med flera gör även ett bra jobb.

Ricki and the Flash är fylld med diverse klyschor, men jag tycker den kommer undan med. Det är feelgood (den har uppnått vad den är tänkt som) och skådespeleriet från huvudrollerna är bra. Betyget blir en…

film 3-5

Läs även recension hos MovieZine

She’s Funny That Way

av

Titel: She’s Funny That Way 

Premiär: 20 juni

Speltid: 1 timme 34 minuter

Genre: Komedi

Regi: Peter Bogdanovich

Skådespelare: Imogen Poots, Illeana Douglas, Owen Wilson, Rhys Ifans, Austin Pendleton, Jennifer Aniston, Will Forte, Kathryn Hahn, George Morfogen, m.fl.

Handling: Izzy, en ”call girl” med drömmar om Broadway, blir bokad av regissören Arnold Albertson som blir förtjust i den målmedvetna unga kvinnan. Detta leder till att natten slutar med att han betalar henne 30 000 dollar för att aldrig prostituera sig igen. Izzys lycka fortsätter då hon får provspela mot stjärnan Delta Simmons för en Broadway-föreställning som Deltas make – samme Arnold – regisserar. Till råga på allt fattar även pjäsens manusförfattare Joshua tycke för Izzy, vilket inte går hand i hand med att han redan dejtar den excentriska Jane, Izzys psykolog. (Från SF.se).

Mina tankar: Hade ingen koll på denna innan, och det var en ren slump att jag ”hade möjlighet” att se den. Eller jo, att det var en komedi gick ju uppenbarligen att se på postern.

Hade filmen varit längre hade det nog blivit totalt kaos i och med alla ”hit-å-dit-handlingar” (den personen känner den personen som känner den personen som känner första personen, som ett litet kretslopp). 1 timme och 30 minuter kändes alldeles lagom.

När det gäller ensemblen så har vi ju faktiskt ett par större namn. Poots, som jag faktiskt såg redan  i ”28 veckor senare” (2007) och har sett flera rollprestationer är det en person att även i framtiden hålla utkik efter. Sen de ”vanliga” Hollywood:arna; Wilson, Aniston, Forte, Hahn och Ifans. Ja, det är ett bra mix/prestation, typ.

En helt okej film, som berättar en historia där vi har ett par karaktärer som på olika sätt någon eller några och på detta sätt uppstår det vissa ”svårigheter”, vilket är beskrivet ovan. Den har sina stunder och som är roliga, men det finns även mindre bra stunder. Men hur som helst är det bra skådespeleri och några andra kända ansikten som dyker upp i mindre roller. Underhållning för stunden, javisst. Betyget blir en…

film 3-5

Läs även recension hos MovieZine

Tomorrowland: A World Beyond

av

Titel: Tomorrowland

Premiär: 22 maj

Speltid: 2 timmar 10 minuter

Genre: Action, Äventyr, Sci-Fi

Regi: Brad Bird

Skådespelare: George Clooney, Britt Robertson, Hugh Laurie, Raffey Cassidy, Tim McGraw, Kathryn Hahn, Keegan-Michael Key, Thomas Robinson, Pierce Gagnon, m.fl.

Handling: Frank och den vetenskapsintresserade tonåringen Casey beger sig ut på ett farligt uppdrag för att avslöja hemligheten bakom en gåtfull plats i rymden som kallas för “Tomorrowland.” Det de måste göra förändrar världen – och dem själva – för alltid (från sf.se).

Mina tankar: Tomorrowland var en film som jag i tidiga produktionsstadiet blev nyfiken på (på grund av det futuristiska temat). Dessvärre glömdes den bort bland andra filmer med ”större prioritet”, tills trailern dök upp så sent som på TV.

Filmen skulle nog tjänat aningen på att kortats ner lite och att man hade fått upp tempot i de ”segare” partierna. Då två timmar och 10 minuter känns långt, det var några gånger ögonlocke blev tunga.

Skådespelarna är bra. Även om det känns som att det bara är en ”rutinroll” för både Clooney och Laurie. De yngre (främst Robertson och Cassidy) är bättre på det sättet.

Tomorrowland är en klart sevärd film, om man tycker om sci-fi och futuristiska scenarion, vilket nog kommer innebära att den kommer få en plats i filmhyllan hemma när den släpps på Blu-ray. Beträffande specialeffekterna så är dom helt okej. Ett par scener som det tydligen märks att det är datormagi inblandat. Scenografin och miljöerna är desto bättre gjorda. Skådespelarna gör det i totalen ett fint jobb. Betyget blir en…

film 3-5

Läs även recension på MovieZine.

The Hunger Games: Mockingjay – Part 1

av

Titel: The Hunger Games: Mockingjay – Part 1

Premiär: 23 mars (Blu-ray/DVD)

Speltid: 2 timmar 3 minuter

Genre: Äventyr, Sci-Fi

Regi: Francis Lawrence

Skådespelare: Jennifer Lawrence, Josh Hutcherson, Liam Hemsworth, Woody Harrelson, Donald Sutherland, Philip Seymour Hoffman, Julianne Moore, Willow Shields, Elizabeth Banks, m.fl.

Handling: Katniss Everdeen återfår medvetandet i Distrikt 13, rebellernas hemliga tillhåll, varifrån kampen mot Capitol och president Snow organiseras. Hon har tillsynes besegrat The Hunger Games, men ett mycket större slag väntar. Och om Katniss har några förhoppningar om att rädda Peeta och befolkningen i Panem från utrotning måste hon bli den ledare hon hittills har vägrat vara. Hon måste bli The Mockingjay!

Mina tankar: Ja, detta blir den första blu-ray recensionen. Mest för att jag inte såg den här filmen på bio och därmed bröt sekvensen med de tidigare två filmerna (The Hunger Games och The Hunger Games: Catching Fire). Vad hade jag för förhoppningar på denna då? Tja, egentligen inga eftersom det är den första delen i den avslutande trilogin (dom tycker ju om att tjäna pengar där borta så man ska gärna dra ut på slutklämmen).

Paragrafen om speltiden – alltså denna – ska jag hålla kort. Den var väl lång för innehållet, en kvart-tjugo minuter hade regissör Lawrence kunnat låtit hamna på klippgolvet.

Mestadels repriser på tidigare roller, men någon enstaka ny. Och de fyller sitt syfte till denna delen, med andra ord förväntar jag mig mer till sista filmen.

Mockingjay – Part 1, tycker jag är den svagaste i hela serien hittills. Största anledningen till det är för att det inte känns som det händer speciellt mycket och dom sparar mycket till finalen (som jag inte har en aning om hur den är, eftersom jag inte läst böckerna). Ska man berömma några punkter är det ensemblen och specialeffekterna. Betyget blir en…

film 3-5

Läs även recension hos MovieZine

Into the Woods

av

Titel: Into the Woods 

Premiär: 1 april

Speltid: 2 timmar 5 minuter

Genre: Äventyr, Fantasy, Musikal

Regi: Rob Marshall

Skådespelare: Anna Kendrick, Meryl Streep, Chris Pine, James Corden, Emily Blunt, Christine Baranski, Johnny Depp, Daniel Huttlestone, Mackenzie Mauzy, m.fl.

Handling: En modern tvist på de klassiska Bröderna Grimm-sagorna. Denna humoristiska musikal flätar samman Askungen, Rödluvan, Jack och Bönstjälken samt Rapunzel och handlar om en bagare och hans fru, deras önskan om att starta familj och häxan som lagt en förbannelse över dem. (Från SF.se).

Mina tankar: Denna Oscarsnominerade film (Best Supporting Actress, Best Production Design och Best Costume Design). Vann dock ingen av kategorierna. En sak att notera; filmen kommer ut så pass sent i Sverige att den hinner komma ut på DVD/Blu-ray i USA innan den börjar visas i här.

Speltiden är övertydligt uppdelad i två delar, och tyvärr så blir ”del 2” riktigt segdraget och ja helt enkelt lite tråkigt. Kort sagt 2 timmar och 5 minuter är för långt. En 20-30 minuter skulle Marshall kunnat klippt bort.

Skådespeleriet är det däremot inte något fel på tycker jag. Dock är Johnny Depps karaktär vargen (som dock bara är med i ett fåtal scener) så man får ta fram skämskudden.

Into the Woods är en sevärd musikal. Mycket tack vare att man lyckats riktigt bra med manuset och man fått med skådespelare som kan sjunga (även om det är förinspelat och inte live). Scenografin är mycket fin också, ett plus för att man lyckats få in en del humor. Betyget blir en…

film 3-5

Läs även recension hos MovieZine

Whiplash

av

Titel: Whiplash

Premiär: 6 februari

Speltid: 1 timme 47 minuter

Genre: Drama, Musik

Regi: Damien Chazelle

Skådespelare: Miles Teller, J.K. Simmons, Paul Reiser, Melissa Benoist, Austin Stowell, Nate Lang, m.fl.

Handling: Andrew Neiman är en ambitiös ung jazztrummis, med siktet inställt på att nå toppen på den musikhögskola han studerar. Märkt av sin fars misslyckade författarskap strävar Andrew dag och natt för att bli en av de stora. Terence Fletcher leder skolans främsta jazzensemble, och är en lärare lika känd för sina pedagogiska talanger som för hans skräckinjagande metoder. Fletcher upptäcker Andrew och tar den aspirerande trummisen under sina vingar, och förändrar samtidigt den unge mannens liv för alltid. Andrews jakt för att uppnå perfektion utvecklas snart i en besatthet, då hans hänsynslösa lärare fortsätter att pressa honom till randen av både hans förmåga – och hans förstånd. (Från SF.se).

Mina tankar: Den här hade, kort och gott, undgått min radar helt. Visste inte ens att den fanns eller vad den handlade om.

Kanske att den är väl lång för vad den innehåller. Som tur är scenerna med Teller bakom trummorna riktigt intensiva vilket gör att man blir helt matt av att se.

Det är Miles Teller och J.K. Simmons i huvurollerna som driver filmen (konstigt vore annars?). Teller imponerar med stort trumspelet och Simmons är skrämmande bra med sin dialog.

Till en början gillade jag den inte, med det blev bättre allt eftersom. Prestationerna av skådespelarna är bra, men storyn känns trots detta platt (speciellt romansen mellan Teller och Benoist’s karaktärer). Kanske något som jazzfantaster bör gå och se. Även om det är en sevärd film, hade jag inte sett den här på bio. Betyget blir en svag…

film 3-5

Läs även recension hos MovieZine

Hallonbåtsflyktingen

av

Titel: Hallonbåtsflyktingen

Premiär: 10 oktober

Speltid: 1 timme 34 minuter

Genre: Komedi

Regi: Leif Lindblom

Skådespelare:  Jonas Karlsson, Josephine Bornebusch, Frida Hallgren, Erik Johansson, Björn Bengtsson, Suzanne Reuter, Jarmo Mäkinen, m.fl.

Handling: Mikko Virtanen hatar allt som är finskt. Han har sedan barnsben velat lämna den stora tystaden, risbastun, knivslagsmålen och ”kosken” för svenssonliv, Försäkringskassan, kylskåpskall fil och ABBA.På Finlandsfärjan stöter Mikko på den svenske psykologen Mikael, som har tröttnat på hela den svenska ”jävla lagomheten”. På däck träffar de två en livsavgörande överenskommelse; Mikko får överta Mikaels identitet och äntligen bli helyllesvensk.Nu ska han bara lära känna sin nya svenska familj. En komedi om en svensk man fångad i en finsk kropp. (Från SF.se).

Mina tankar: Måste väl säga att av trailern att döma så verkade det som att det skulle bli en ganska rolig film. Och en del duktiga skådespelare skulle väl inte göra saken värre. Stort plus för att namnen på postern är över rätt skådespelare.

Som sagt, det finns en del duktiga skådespelare. Karlsson och Bornebusch, som får ses har huvudrollerna, sen han jag alltid känner igen men aldrig kommer ihåg vad han heter; Erik Johansson.

Den här filmen flög iväg, så det är jackpot på speltiden, som ändå inte klockar in på under 1 och en halv timme. Så applåder till det.

Klart godkänd och sevärd film. Stundtals skön musik och komik även bra skådespelare. Det som är synd (vilket nästan alltid händer i dessa typer av filmer) är att man får en hint om går det ska sluta innan filmen har hunnit halvvägs. Betyget blir en…

film 3-5

Läs även recension hos MovieZine

Pojken med guldbyxorna

av

Titel: Pojken med guldbyxorna

Premiär: 26 september

Speltid: 1 timme 39 minuter

Genre: Äventyr, Familj

Regi: Ella Lemhagen

Skådespelare:  Lukas Holgersson, Olle Krantz, Nina Sand, Shanti Roney, Jimmy Lindström, Annika Hallin, Kola Krauze, m.fl.

Handling: Sommarlovet har just börjat och Mats är en helt vanlig kille, precis som alla andra. Men när han hittar ett par byxor som visar sig innehålla obegränsat mycket pengar förändras allt! Helt plötsligt står världen för hans fötter och Mats kan nu uppfylla alla sina drömmar. Succéromanen Pojken med Guldbyxorna från 1967 har blivit långfilm i regi av Ella Lemhagen, som också skrivit manus. Filmatiseringen ger nytt liv åt Max Lundgrens oförglömliga internationella bästsäljare. Pojken med Guldbyxorna är årets stora äventyrsfilm för hela familjen. (Från SF.se).

Mina tankar: Inga större förväntningar på denna, hade grundpremissen (guldbyxorna) införstådd men det var det enda (plus att jag kände till den tidigare filmatiseringen). Dock vet jag att Lemhagen är kapabel att regissera (”Kronjuvelerna”, ”Patrik 1,5”, ”Tur och retur” och ”Tsatsiki morsan och polisen”).

Barnskådespelarna är färskingar, men presterar okej ändå tycker jag. Det finns egentligen inga större namn i skådespelarlistan, men överlag så går det an.

Gällande speltiden så har jag inte något att säga om, mer än att det funkade bra med en inklockning på under 1 och 40.

Bättre än jag trodde den skulle vara – så helt klart en godkänd film. Kameraarbetet var till större delen bra, men ett par ”actionsekvenser” som går skakigt och utan skärpa drar ner lite grann. Störde mig på att barnen använder ett språk som jag inte tror barn använder på riktigt (inte heller att dom är så ”smarta”). Betyget blir en…

film 3-5

Läs även recension hos MovieZine

Medicinen

av

Titel: Medicinen

Premiär: 29 augusti

Speltid: 1 timme 55 minuter

Genre: Drama, Komedi

Regi: Colin Nutley

Skådespelare: Helena Bergström, Peter Eggers, Ida Engvoll, Cecilia Forss, Ewa Fröling, Thomas Hanzon, Susanne Thorson,  m.fl.

Handling: Johanna är hunsad av sin chef på modetidningen Dolce Vita där hon jobbat alldeles för länge. Hon har ständigt ont om pengar, hennes exman har hittat en yngre tjej och sexlivet är lika med noll. Johanna behöver ett break. Eller åtminstone en resa till solen med barnen, om hon bara hade råd. För att få ihop extrapengar hoppar hon desperat på ett erbjudande som försökskanin för en ny medicin, men pillren hon får har oväntade biverkningar. Över en natt ändrar sig allt. Oron är som bortblåst, hon känner sig kåt, snygg och självsäker. Omvärlden ser henne också med helt nya ögon. Hon tar för sig på jobbet och ger sig ut efter kärlek i den löftesrika sommarnatten. Livet är underbart. Men hur länge räcker pillren? (Från SF.se).

Mina tankar: Hade som mest hört talas om titeln, men inte lagt mer energi på den (inte ens trailern). Handlingen verkar vid en första anblick som intressant, men inga stora förväntningar. Filmen bygger på boken, med samma namn, av Hans Koppel.

Speltiden är lagom, det finns inte egentligen några dippar, utan de dryga två timmarna går ganska fort.

Skådespelarna är överlag bra. Ingen som utmärker sig mer än den andra, anser jag. En spontan tanke är att det är få manliga roller/karaktärer.

En dramakomedi som bjuder på ett par skratt. Synd bara att man listar ut hur det slutar (plot twisten) innan filmen har hunnit dit. Bra skådespeleri (och lite musik). En mello-bekant, Edward af Sillén har varit med och skrivit manus. Trots att filmen inte är i min målgrupp (vilket kan antas är medelålders kvinnor) så tycker jag att den är klart sevärd. Betyget blir en…

film 3-5

 

 

Läs även recension hos MovieZine