Även om man inte får sitt namn på spårmaskinen får jag väl bidra..
En vanlig regnig torsdagsmorgon i Mantorp. Dax att cykla till pendeln, avgång 0714.
I korsningen Trumpetarvägen och Magasinsvägen kör en buss, nr 653, om mig, inget ovanligt det händer förhållandevis ofta. Denna gången hände något som inte borde ha hänt…
Hen som kör bussen genar in till höger lite för tidigt. Bussen puttar till mig, en gång, två gånger… å jag rasar i backen. Bussen stannar inte å inte heller bilen som kommer efter…
Det kunde gått mycket mycket värre än det gjorde… resultatet blev endast:
– förstörd jacka
– trasiga glasögon
– trasig cykel
– ömma fingrar, som nu i kväll svullnat
– skrapsår vid tinningen, den som tog i asfalten
Saken är polisanmäld, anmäld till Östgötatrafiken och försäkringsbolaget. Fortsättning följer…
Efter lång tid av skador/problem tror jag att kroppen börjar säga ”Ja tack” igen under kvällens ”rehabintervaller”.
Tack vare mina två underbara och goa massörer och återupptagandet av yoga. Ja så lite jag själv att jag kunnat hålla mig på en låg nivå tillräckligt länge. Man lär sig efter ett par bakslag.
Så nu med fortsatt långsam upptrappningen, regelbunden massage och yoga å lite rodd så ska det nog blir bra och hållbart (hållbart är ju modeord nu).
Planeringen och arbetet med uterummet är en långsträckt historia.
1997 när vi flyttade till ”nya huset” fanns en liten altan med skärmtak. Ett tak som var lagat och höll på att falla sönder. Arbetet att ta ner det gamla började 2003.
Förre ägaren hade gjutit plintarna ordentligt och murat en grill med ordentligt fundament. Det tog mycket kraft och möda att få bort dessa.
Försök att dra upp det misslyckades… Saaben behövde luft…
När det gamla var nedtaget började funderingarna på det nya… Men…
Det skulle bytas fönster… och målas om, vilket innebar byte av panelen också…
Så åren gick…
Men skulle vi verkligen ha uterummet på samma ställe som gamla altan..?
Å ha förråds- och garagedörrarna i uterummet..?
Å skulle det verkligen bli bra vid garagetaket..?
Nya tankar… Å funderingar…
Försök att få någon att bygga var en utmaning. Med mycket liten marginal mellan fönster och tak var det tvunget att göra någon form av ”våld” på takplattorna… Å det var jobbigt för de flesta.
Nä, det skulle bli bättre om det var i ”andra änden”. Hur stort? Ok, lite olika åsikter fanns, men det löste sig ”automatiskt” när vi kom till byggnadskontoret. Det finns en gräns hur mycket byggnaden får ta på tomten.
Så äntligen efter många turer och funderingar kom vi vidare våren 2014.
XL-Bygg i Mjölby kom ut och mätte och hade Figges Bygg som partner. Önskemålet var sadeltak, men det visade sig att undertaket på huset inte var byggt på rätt sätt för att orka med det så det fick bli ett traditionellt pulpettak…
Offert och ritning togs fram. Kontakt med byggnadskontoret som var ute och mätte upp nya planritningar.
Dialog med byggnadskontoret om bygglov (här finns lite att förbättra…).
Vi började förbereda på semestern…
Så småningom, i oktober, var allt klart med bygglov, beställning mm… Leverans i november.
Tanken var att vi skulle målat stommar mm själva, men… varför göra nåt som nån kan bättre?
”Fingrävning” gjordes innan vintern sedan vara det bara att vänta till ”lämpligt väder”. I slutet av februari när det började ljusna på mornarna var tanken… tiden gick… klart till påsk… Jaja… när det väl började så gick det bra.
Å så var det det där med möbler… nu kunde jag inte förhala inköp… så det blev också en utgiftspost…
Nu är sista fakturan på väg att betalas och kraven i BBR:2012 är intygade så nu är det bara att…
..NJUTA!
Vinter i Mantorp
Efter 15 säsongers ideellt arbete på olika sätt och positioner i Mantorps handboll så är det slut…
Ja i morgon, lördag, gör jag min sista insats.
Passar bra, Nyköpingsfödd/-uppvuxen som jag är att motståndet är IFK Nyköping.
Så passa på att höra mig en sista gång i Klämmestorpshallen kl 1730 i morron kväll.