Toby Jones

My Week with Marilyn

av

Titel: My Week with Marilyn

Premiär: 13 januari

Speltid: 1 timme 39 minuter

Genre: Biografi, Romantik, Drama

Regi: Simon Curtis

Skådespelare: Michelle Williams, Eddie Redmayne, Julia Ormond, Kenneth Branagh, Emma Watson, Geraldine Somerville, Toby Jones, Dominic Cooper, Judi Dench, mfl.

Handling: I ett desperat försök att bli tagen på större allvar reser ikonen Marilyn Monroe till London 1956 för att spela mot legenden Laurence Olivier i ”Prinsen och balettflickan”. Den ömhetstörstande Marilyn känner sig övergiven av maken Arthur Miller och attraherad av Oliviers assistent, den unge Colin Clark. Hennes verkliga Londonäventyr äger därför snarare rum bakom kameran och utom synhåll för sina dominanta medskådespelare. Colin blir snart Marilyns fasta och trygga punkt, samtidigt som han också blir Oliviers enda hopp att kunna slutföra sin film genom sin förmåga att hålla den impulsiva Marilyn i schakt. Upp över öronen förälskad är det nu Colins hjärta som riskerar att krossas… av världens största filmstjärna! (Från SF).

Mina tankar: Första filmen för i år (ja, på bio…). Är inte direkt något större fan av Monroe, men den såg på något sätt intressant ut. Och relativt med ”stora” namn…

Speltiden: Den var egentligen ganska kort, men då det stundtals kan bli lite avslaget, så känns det som att den är mycket längre än den verkligen är…

Skådespelarna: Bra jobb av castingen, en blandning av, för mig, större namn och mindre kända. Williams gör en bra Monroe, utseendemässigt (kanske tackvare kostym, som gjorde ett bra jobb). Men även att jag inte är så insatt (kan/vet något om) i de andra karaktärerna så tycker jag ändå att de andra (Redmayne, Branagh, Watson, Cooper och Dench för att nämna några) spelar bra.

Musiken: Tyckte jag inte var något märkvärdigt. Då och då framhävs den lite mer än i övrigt, och det är då man (läs jag) får upp ögonen för det… (2/5).

Totalt: Då filmen till större delen kretsar kring det två huvudkaraktärerna (Monroe och Clark), vilket är helt självklart, kan jag ändå inte sluta känna saknad av birollerna, som jag upplever tas ”ur fokus” mer än det hade behövts. Men en mycket fin kostym och foto, höjer lite extra. Störde mig dock på några detaljmissar i vissa scener (felplaceringar hit och dit), men det märker nog inte den ”normala” av.  Men i det hela är My Week with Marilyn en helt okej och sevärd film, vilket i betyg resulterar en stabil…

 

 

Läs även recension hos MovieZine

Tintins äventyr: Enhörningens hemlighet

av

Titel: The Adventures of Tintin: Secret of the Unicorn

Premiär: 28 oktober (Sverige) 26 okt (UK) 21 dec (USA)

Speltid: 1 timme 47 minuter

Regi: Steven Spielberg

Skådespelare:  Engelska röster: Jamie Bell, Andy Serkis, Daniel Craig, Simon Pegg, Nick Frost, Toby Jones,  mfl.
Svenska röster: Jesper Adefelt, Johan Rabaeus, Johan Hedenberg, Allan Svensson, Niklas Falk, Christian Fex, Magnus Roosmann, mfl.

Handling: Tre små fartygsmodeller, en epidemi av fickstölder, mystiska antikvitetshandlare, ett märkligt slott som ruvar på en hemlighet… När kapten Haddock berättar om sin legendariske förfader, herr François de Hadoque, faller bitarna på plats. Och det visar sig att Tintin och Milou är en sagolik sjörövarskatt på spåren.

Mina tankar: Tintin + Steven Spielberg + Peter Jackson måste väl bara vara en bra kombo!? Jo, visst är det bra. Otroligt fin gjord animering (tackvare att den är filmad med motion-capture?). Och det blev den svenska 3D-versionen (får ta den originalversionen vid ett senare tillfälle).

Speltiden kändes att vara riktigt lång, trots det stundtals höga tempot. Hade inte gjort nåt om den hade nått upp i två timmar. Även om jag tyckte det kändes som den gjorde det.

Skådespelarna (rösterna) var ändå hyfsat okej (synd att inte var dom ”riktiga”), men den som hade ”bäst” röst var nog Johan Rabeus (Sakharin/Rackham den Röde) och även Johan Hedenberg (Haddock) funkade.

Musiken, komponerad av John Williams, var bra. Men tycker inte riktigt att den är i klass med vad han egentligen kan. Scenerna på Enhörningen är det som imponerar mest på mig.

Totalt ett visuellt ögongodis. Lite drar ner att dubbningen inte riktigt ”lipsync:a” fullt ut, då vissa scener sägs något som inte går ihop med munrörelserna överhuvudtaget (beror nog på exaktheten som uppnås med motion-capture). Man har också lyckas behålla humorn, utan att det blir larvigt. Ser redan fram emot den planerade fortsättningen med Solens tempel. Det är nära en fullpoängare, men räcker inte fullt ut – just nu. Så Enhörningen får i betyg en…

 

 

Läs även recension hos MovieZine

Captain America: The First Avenger

av

Titel: Captain America: The First Avenger

Premiär: 12 augusti (Sverige) 22 juli (USA)

Speltid: 2 timmar 4 minuter

Regi: Joe Johnston

Skådespelare: Chris Evans, Hugo Weaving, Samuel L. Jackson, Tommy Lee Jones, Hayley Atwell, Dominic Cooper, Toby Jones, mfl.

Handling: Steve Rogers deltar frivilligt i ett experiment som förvandlar honom till supersoldaten Captain America. Tillsammans med Bucky Barnes och Peggy Carter inleder Rogers, i Captain Americas skepnad, ett krig mot den onda organisationen HYDRA, ledd av Red Skull. (Från SF).

Mina tankar: Jag tänkte att jag lika gärna kunde gå och se den för att ”värma upp” inför The Avengers som kommer nästa år. Främst för att dessa Marvel-filmer ”knyts ihop” med varandra (om man ser klart HELA eftertexterna). T.ex. Iron Man 2 ledde fram till Thor och den här till The Avengers.

Speltiden var till en början ganska seg, karaktärsintroduktionen, för att sen komma till själva storyn. Och i samband med det dras upp i takt. Och för att vara en Marvel-film så var den i lika längd (ca 2 timmar).

Skådespelarna var faktiskt riktigt bra. Evans som Captain America gör en av sina bättre roller, men också Weaving (som skurken) och resten spelar bra.

Musiken var, för mig, något som inte direkt utmärkte sig. Men visst, det var ett instrumentalt soundtrack någonstans där i bakgrunden. Så det får totalt sett över hela filmen – godkänt.

Totalt sett en mycket bra actionfilm. Dock med vissa defekter i den visuella bearbetningen (skalor/storlek), men överlag så var det bra gjort. 3D:n var ganska bra, dock sämre i de snabba scenerna. Betyget blir en…

 

 

Sen så rekommenderar jag stark(t) (referens till Iron Man a.k.a Tony Stark) att man ser tidigare filmer inom Marvel Cinematic Universe (Iron Man filmerna, The Incredible Hulk, Thor), så man har lite koll på karaktärer hit och dit. Då början på den här hade, vad jag antar, vad lite trådar till Thor (som jag inte har sett – än) och även en anknytning till Iron Man.

Läs även recension hos MovieZine