Titel: The Hobbit: The Battle of the Five Armies
Premiär: 10 december
Speltid: 2 timmar 24 minuter
Genre: Äventyr, Fantasy
Regi: Peter Jackson
Skådespelare: Ian McKellen, Martin Freeman, Richard Armitage, Benedict Cumberbatch, Lee Pace, Evangeline Lilly, Luke Evans, Cate Blanchett, Orlando Bloom, Aidan Turner, Hugo Weaving, Christopher Lee, James Nesbitt, m.fl.
Handling: Efter att ha återkrävt dvärgarnas rike från draken Smaug har gruppen oavsiktligt släppt lös Smaug, som rasande låter sin eld drabba de försvarslösa männen, kvinnorna och barnen i Sjöstaden. Thorin är besatt av den återfunna skatten och offrar såväl vänskap som ära för att inte förlora den trots att Bilbo desperat kämpar för att få honom att ta reson. Slutligen tvingas Bilbo fatta ett riskfyllt beslut – men ännu större faror väntar. Den mäktige fienden Sauron har skickat en armé av orcher för att anfalla Ensliga berget, något som undgått alla förutom Gandalf. (Från SF.se).
Mina tankar: Det var till en början lite ”osäkert” om, eller rättare sagt kanske ”när” jag skulle ta mig tid att titta på finalen i Hobbit-trilogin (svårt att gå på nattpremiären när man har saker att göra på dagarna). Men bestämde mig först för dagen efter – som jag spontant ändrade till premiärkvällen (på ”rätt” datum). Skippade även detta år 3D och HFR (High Frame Rate).
Gällande speltiden så tyckte jag den kändes kortare än de dryga 2.30h (vet inte om jag slumrade till?). Sen om eftertexterna är längre – så den effektiva tiden blir kortare – i och med att det är avslutningen Det är full gas från början till slutet, med några tempodippar.
Det är samtliga som repriserar rollerna (konstigt vore annars, då filmerna är inspelade ”back-to-back”). Så jag tycker, fortfarande, att de gör ett bra jobb.
Det är en godkänd avslutning på trilogin om hobbiten Bilbo och hans äventyr. Positivt jämfört med mellandelen är att de har lagt tid på CGI den här gången, det ser bättre ut helt enkelt. Någon enstaka scen som känns som parodi (ska inte nämna när, det kommer man märka). Sen att man animerar(?) Billy Connolly’s karaktär kändes tveksamt. Det finns en del riktigt vackra scener och vyer, samt att slaget är ganska storslaget. Plus för att speltiden känns kort, trots att den är ganska lång. Vår egen Persbrandt som hade en roll i del 2, hade ett ”blink-and-you-miss-it” scen. Att sätta ett betyg på filmen är svårt, den pendlar lite – men det får bli en svag…
Läs även recension hos MovieZine