Titel: Jurassic World 
Premiär: 10 juni
Speltid: 2 timmar 5 minuter
Genre: Action, Äventyr, Sci-Fi
Regi: Colin Trevorrow
Skådespelare: Chris Pratt, Bryce Dallas Howard, Ty Simpkins, Irrfan Khan, Vincent D’Onofrio, Nick Robinson, Omar Sy, BD Wong, Judy Greer, Lauren Lapkus, Brian Tee, Katie McGrath, m.fl.
Handling: Det har gått tjugotvå år sedan John Hammonds dröm om en nöjespark med levande dinosaurier och äntligen har den förverkligats. Arbetet med genetiskt material har givit forskarna mer kunskap om de förhistoriska jättedjuren än de kunnat drömma om. Nu har de förstått så mycket om utvecklingen att de törs undersöka hur den skulle fortsatt om inte en meteorit satt punkt för dinosauriernas välde… (Från SF.se).
Mina tankar: Fjorton år sedan den senaste Jurassic Park (III). Tekniken har gått framåt, trots det hoppas jag på att det inte blir någon CGI-fest, utan man har försökt vara sina föregångare (i alla fall originalet) troget i praktiska effekter. Sen känns ju inte heller rollistan helt fel, ja så här inför i alla fall. Postern som vi fick här kunde ju ha varit mer ”storslagen” – typ som denna. Slutligen skippar vi 3D-versionen, eftersom den inte är filmad i riktig 3D, utan postkonverterad (inte samma upplevelse).
Att filmen är över två timmar tycker inte jag märks speciellt mycket. Det händer – i stort sett – något hela tiden. Men samtidigt, ska jag säga, att filmen inte hade tjänat något större på att vara så ”lite” som 10 minuter längre.
En fin lista av skådespelare har vi här. Chris Pratt (Guardians of the Galaxy), Bryce Dallas Howard (Niceville), Irrfan Khan (Berättelsen om Pi), Ty Simpkins (Insidious) och Katie McGratch (kanske mest känd from BBC:s Merlin). Och jag måste säga att jag är mäkta imponerad av samtliga faktiskt. Här har dom jobbat ordentligt under rollsättningen.
Jurassic World är en värdig uppföljare och jag tycker nog till och med att den kommer in på andra plats efter första filmen. Ett stort utropstecken är effekterna, som jag tycker var väldigt bra gjorda. Utom vid ett tillfälle där det, tyvärr, blev väldigt tydligt att det användes en greenscreen. Plus också för att de orkade tillverka robotmodeller av några par dinos och inte förlitade sig på dator-magi. Det kan vara den bästa filmen hittills i år och visst är det mäktigt och nostalgiskt när ”Jurassic Park Theme” drar igång. Betyget blir…
Läs även recension hos MovieZine