Frances McDormand

Moonrise Kingdom

av

Titel: Moonrise Kingdom 

Premiär: 6 juni

Speltid: 1 timme 34 minuter

Genre: Drama, Komedi

Regi: Wes Anderson

Skådespelare: Edward Norton, Bruce Willis, Bill Murray, Harvey Keitel, Tilda Swinton, Frances McDormand, Kara Hayward, Jared Gilman, Jason Schwartzman, mfl.

Handling: Moonrise Kingdom utspelar sig under ett scoutläger sommarlovet 1965. Två unga turturduvor har träffats ett år tidigare och ingått en hemlig pakt: den här sommaren ska de rymma och bosätta sig i vildmarken. (Från SF).

Mina tankar: Hade inte så stor koll på den här. Först när den gick upp på Cannes Film Festival (den öppnade, till och med), hörde jag talas om den. Ett par stora namn, hmm, kanske är det något att se ändå?

Speltiden: Den lyckas med konststycket att bibehålla intresset uppe, och att man inte tar till tanken ”är det långt kvar?”.  Jo, förresten, det hände en gång. Men tanken då var ”är den redan slut?”. Visst, den var lite seg på vissa bitar, men det drar inte ner slutupplevelsen.

Skådespelarna: Här har vi en handfull etablerade skådisar, Edward Norton, Bruce Willis, Bill Murray, Frances McDormand. Även Swinton och Keitel, även om dessa inte har så mycket ”skärmtid”. Samtliga sköter sig strålande. Vad det gäller huvudrollsinnehavarna, Hayward och Gilman, som båda gör sin filmdebut (av vad som går att utläsa från IMDb) så är också dom felfria.

Musiken: Är komponerad av Alexandre Desplat (bl.a. Harry Potter och Dödsrelikerna – del 1 & 2) och han brukar få ihop musiken. Det hade från början inte lagt märke till, vilket gjorde att jag i stort sett inte hade några förväntningar. Men det var en positiv upplevelse – mycket bra.

Totalt: Hmm, ja, det var en lite skum film det här. Skådisarna levererar, musiken är bra. Men det känns som det saknas något, men vet inte vad. Jag vet inte riktigt vilket betyg filmens ska få, den pendlar mellan en trea och fyra.  Får se vad det blir när jag ”smält” den. Men tillsvidare blir det en svag…

Läs även recension hos MovieZine

Transformers 3: Dark of the Moon

av

Titel: Transformers: Dark of the Moon

Premiär: 29 juni (Sverige) 28 juni (USA)

Speltid: 2 timmar 34 minuter

Regi: Michael Bay

Skådespelare: Shia LaBeouf, Rosie Huntington-Whiteley, Josh Duhamel, Tyrese Gibson, John Turturro, Patrick Dempsey, Kevin Dunn, Julie White, John Malkovich, Frances McDormand, mfl.

Handling: Då Decepticons såg ut att förlora kriget mot Autobotsskickade de ett skepp mot jorden med ett innehåll som skulle rädda deras ras. De amerikanska astronauter som upptäckte det kraschade skeppet på månen tystade ner händelsen i vad de trodde var mänsklighetens intresse. Men när hemligheten läcker ut vaknar den slumrande fienden och kriget mellan Autobots och Decepticons kan plötsligt få en helt annan utgång. (Från SF).

Mina tankar: Till och börja med så blev jag lite sur för att den bara visades i 3D (i alla fall i Lkpg), men efter att först ha konstaterat att jag inte är 3D-blind (att man inte kan se 3D effekterna) och att det inte va’ så pjåkit i alla fall, så har min skeptisism över 3D lagt sig lite.Men föredrar fortfarande gamla hederliga 2D-formatet, inte bara för att det kostar 30-40 spänn mer, utan för att man då vet vad man ”får”. Men ja, 3D var lite häftigt…

Skulle vilja sammanfatta lite snabbt; ”pang”, ”explosion”, ”slowmotion”, lite humor (och 3D). och så lite explosioner till. Inte för att det är nåt fel på det, men det är lite av Michael Bay’s stil, speciellt i Transformers-serien.

Skådis-ensemblen tycker jag faktiskt gick ihop bra. Tycker dock att vissa fick lite för lite on-screen time (t.ex. Kevin Dunn & Julie White (som Sam’s föräldrar. Deras scener med Shia LaBeouf lyfter upp det hela lite till), men inte så mycket man kan göra åt det nu.

Längden var väl i längsta laget kände jag, visst man fick valuta för pengen. Men utan att försöka spoila något, men början gick i ganska rask takt för att sedan avta lite, och sen upp igen.

Soundtracket var inget att klaga på, bland anant Linkin Park, My Chemical Romance. Paramore har ju också, som bekant, en låt med. Dock lär fansen som går och ser filmen ”bara” för det, bli ganska besvikna. Monster är nämligen bara (vad jag kunde höra) med i eftertexterna – och som jag uppfattade det, en aning nedklippt.

Så slutligen, kände den var för bra för en trea ändå och liiite för dålig för en femma, så jag kör med en…

 

 

Läs även recension hos MovieZine