Titel: Chef
Premiär: 31 oktober
Speltid: 1 timme 55 minuter
Genre: Drama
Regi: Jon Favreau
Skådespelare: Jon Favreau, Robert Downey Jr., Scarlett Johansson, John Leguizamo, Bobby Cannavale, Emjay Anthony, Sofía Vergara, Dustin Hoffman, Oliver Platt, m.fl.
Handling: Carl Casper är en kulinarisk stjärna och chefskock på en klassisk och respekterad restaurang i Los Angeles, men han hålls tillbaka av restaurangens betydligt mer försiktiga och konservativa ägare. När kompromisserna leder till att en betydande matskribent sågar Carls matlagning, drabbar kritiken honom personligen och enligt Carl helt orättvist. Hans sårade känslor och naiva syn på sociala medier leder honom rätt in i ett twitterbråk och skandalvideo på Youtube. Det är bara att börja på ruta ett, vilket i Carls fall betyder att åka tillbaka till Florida, låna pengar av ex-hustruns ex-make för att, som hon tjatat om i evigheter, köpa en foodtruck. Carl sväljer stoltheten och kavlar upp ärmarna för att bokstavligen jobba sig tillbaka till Kalifornien. Det blir en resa som tar honom från kust till kust, men också tillbaka till passionen för jobbet och inte minst till sin sons hjärta. (Från SF.se).
Mina tankar: Den här har jag velat se länge, tur att den dök upp (och ”gratis” dessutom). Hoppas bara att jag inte har för höga förhoppningar, å andra sidan ser rollistan helt okej ut, så det borde gå bra. Det är ofta intressant när regissören även spelar i filmen.
En film som är nära två timmar, det tycker jag inte att det känns som. Jag hade gärna sett mer. Det ser ju så gott ut!
Skådespelarna som är med här är till större delen megakändisar i Hollywood, Favreau, Vergara, Johansson, Downey Jr., Platt och Hoffman. Då har man nog fått med majoriteten med råge. Jag har inget att anmärka på någon, till och med lillkillen Emjay Anthony spelar bra.
En mycket bra film detta, en film som får det att vattnas i munnen (kom ihåg snacks, annars börjar magen knorra). Mycket bra skådespeleri och namnkunnig rollista (även om de flesta bara har en biroll) och Favreau drar lasset själv. Stundtals enormt fint foto under roadtrip sekvensen, älskar dessa landskapsvyer och panoreringar. Samtidigt är det vad man skulle kalla en ”klassisk” feelgood film, det är meningen att den ska vara lite mysig. Två tummar upp, rekommenderar denna! Det blir i betygsväg en stark…
Läs även recension hos MovieZine