Tyskungen

Titel: Tyskungen 

Premiär:  28 juni

Speltid: 1 timme 45 minuter

Genre: Kriminalare, Thiller

Regi: 

Skådespelare: Jan Malmsjö, mfl.

Handling: När författarinnan Erica Falcks föräldrar omkommer i en våldsam bilolycka blir hon uppsökt av en man som påstår att han är hennes halvbror. När han några dagar senare hittas mördad börjar Erica gå igenom sin mammas saker. Hon upptäcker snart att hennes mamma hade mörka hemligheter, som någon gör allt för att hålla dolda. Erica dras längre och längre in i en väv av lögner och ond bråd död. Tyskungen är baserad på Camilla Läckbergs succéroman med samma namn. (Från SF).

Mina tankar: De svenska deckarna ska nu ta över biopubliken? Och med dess kvalité så förväntade jag mig inte heller något stordåd. Kan ju också tillägga att jag inte har sett någon av de tidigare delarna i ”Fjällbacka-serien”, som gått på TV.

Speltiden: Kan ha varit så att jag tappade tiden så tidigt som första kvarten. Sen blev det en hel del skruvande fram och tillbaka i stolen för att inte tappa intresset helt. Det går såå sakta.

Skådespelarna: För att vara en svensk (deckare) så tycker jag i alla fall att de flesta gör bra ifrån sig.

Musiken: Inget märkvärdigt alls, tycker jag, den ”sedvanliga” deckar-musiken. Inget annat som la’s på minnet.

Totalt: Klart sämre än t.ex. Irene Huss-filmerna (som jag gillade när jag såg dom första för en sisådär 4 år sedan, kanske är annorlunda nu?). Har inte läst boken, men uppfattade det som att – ja… – det är som vanligt skillnad på bok och film. Nä, håll dessa till TV:n, där alla andra halv taskiga deckarhistorier går. Kanske är snäll nu, men betyget blir en svag…

film-2-5

Läs även recension hos MovieZine

Lämna en kommentar