Fast & Furious 6

Titel: Fast & Furious 6

Premiär:  22 maj

Speltid: 2 timmar 10 minuter

Genre: Action, Thiller

Regi: 

Skådespelare: , mfl.

Handling: Doms och Brians Rio-kupp raserade ett brottsimperium och gjorde dem och deras gäng rika, men de kommer aldrig att kunna åka hem. Under tiden har Hobbs jagat en brotts-organisation av dödligt skickliga förare genom 12 länder. Deras ledares hänsynslösa andreman visar sig vara Letty, kvinnan Dom älskade och trodde var död. Det enda sättet att stoppa gängets framfart är att överlista dem på gatunivå, så Hobbs ber Dom att samla sitt elit-team i London. Betalningen? Full benådning för dem alla, så att de kan återvända till sina hem och sina familjer igen. (Från SF).

Mina tankar: Kom in i filmserien ganska sent, men hade hört talas om den innan. Den första var väl bra (och nyskapande? kanske inte, då…) och följdes upp av två sevärda filmer. Men från nummer fyra så tycker jag att det har gått uppåt, med ”Fast Five” som jag tyckte var mycket bra. Så jag hade ändå vissa förväntningar på denna.

Speltiden: Föregångarna har varit lagom långa, under två timmar. Förutom den femte, som likt den här, var tio minuter över den gränsen (2h 10 min, alltså). Men denna gång tycker jag det var aningen långt. Två timmar jämnt hade nog varit perfekt.

Skådespelarna: Normalt sett gillar jag i stort allihop (med några få undantag och några, av dom  nya, jag inte visste vilka dom var). Ska inte säga att dom var dåliga, men det känns lite som att allt går på autopilot och turligt nog funkar det helt okej. Men det blir inga Oscars för dessa insatser om jag säger så.

Musiken: Består mestadels av hip hop och elektronisk musik, vilket även resten har gjort (vad jag kommer ihåg). Och till den här typ av film passar det ganska bra. Så jag är nöjd.

Totalt: En bra uppföljare, kort sagt. Den är inte lika bra som nummer fem i serien (som nog är den bästa), men som sagt, en bra film trots allt. Det jag på förhand var lite tveksam mot var de ”övernaturliga” fight-scenerna som var med i trailern, vilket senare blev verklighet. Efter femtioelva slag på varandra så håller dom fortfarande på – som om dom har superkrafter och inte tar någon skada, bara får lite blåmärken. Ett par actionsekvenser som blir löjliga och helt orealistiska, men går inte in i detalj på vilka. Men det jag reagerade mest på var framåt slutet. Storyn kommer inte heller riktigt upp i nivå med ”Fast Five”, men upplevde att det var lite mer humor i denna – vilket får ses som ett litet plus. Ett bra soundtrack och, på rutin, okej skådespeleri (sen kan dom ge ”The Rock” en tröja i rätt storlek till nästa film – se bild). Betyget får bli en…

film 3-5

Läs även recension hos MovieZine

Lämna en kommentar