Robert Gustafsson

En underbar jävla jul

av

Titel: En underbar jävla jul

Premiär: 13 november

Speltid: 1 timme 55 minuter

Genre: Drama, Komedi

Regi: Helena Bergström

Skådespelare: Robert Gustafsson, Maria Lundqvist, Anastasios Soulis, Anton Lundqvist, Rakel Wärmländer, Helena Bergström, Kajsa Ernst, m.fl.

Handling: 27-åriga Simon och Oscar har varit ett par i tre år. Tillsammans med sin nära vän Cissi har de köpt ett ”karaktärsfullt” hus i Bromma. Det är i stort behov av renovering men ett rum på övervåningen har de prioriterat. Barnkammaren. Den är klar! Cissi är i nionde månaden. Vem är pappan? Det kan vara Oscar ELLER Simon. Tillsammans ska trion bilda familj. Detta är dock en hemlighet som de skjutit på att berätta för sina egna familjer i snart ett år. Nu finns det ingen återvändo, det kan inte vänta längre. Hemligheten måste fram! Och vilken tidpunkt vore mer perfekt än julafton – toleransens högtid. Dagen då alla måste älska varandra, och vara snälla mot varandra. Jesus födelsedag! (Från SF.se).

Mina tankar: Såg trailern – kändes som ett ”hmmm?!”. Något som inte ska lastas på filmen (kanske?) är att posterna känns ”oj vad tråkig!”. Några stora namn i rollistan, ja det återstår väl att se hur detta går…

Speltiden tycker jag är bra, tänker inte någon gång på tempot och vad som kan tänkas vara kvar. Bra!

Skådespelarna är över förväntan. Speciellt Gustafsson som i stort sett bara spelar komedi annars, är ruskigt bra. Lundqvist (junior) imponerar också.

Det hade ju varit en ”perfekt julfilm”, men då den går upp i mitten på november så kan man ju inte kalla det för det på riktigt – även om temat är det. Hursomhelst det är en sevärd film. Skådespelet överträffar som sagt mina förväntningar och den blir inte tråkig. Sen har den sina höjdpunkter med humorn, som med dagens samhällssyn kanske skulle ses som ”vågad”. Betyget blir en…

film 3-5

Läs även recension hos MovieZine

Hundraåringen som klev ut genom fönstret och försvann

av

Titel: Hundraåringen som klev ut genom fönstret och försvann 

Premiär: 25 december

Speltid: 1 timme 52 minuter

Genre: Komedi, Äventyr

Regi: 

Skådespelare: , , , , , , , , mfl.

Handling: Efter ett långt och händelserikt liv hamnar Allan Karlsson på ett ålderdomshem i tron att det blir hans slutstation. Problemet är bara att hans hälsa fortfarande är utmärkt och dagarna blir därför alldeles för trista. När firandet av Allans hundrade födelsedag närmar sig, vilket Allan själv inte är det minsta intresserad av, tar han chansen och flyr sin tråkiga vardag.  (Från SF.se)

Mina tankar: Filmen som är baserad på Jonas Jonassons bok med samma namn. Faktiskt så har jag hunnit läst (ja, lyssnat på ljudboken), men tyckte inte riktigt att den var så rolig och bra som många har påstått. Säger inte att den var dålig.

Utförandet på filmen är ju lite eller ganska annorlunda än boken. Man har skrivit om en del och då ljudboken, som är dryga 14 timmar, så har man fått klippa ganska ordentligt – till under två timmar.

Tycker det, på något sätt känns som att regissör Herngren har gjort en liten ”Solsidan-casting”, med Skäringer, Ralph Carlsson (som känns väldigt tråkig och grå) och Rheborg (som dock bara har en väldigt liten roll). Tycker inte att Skäringer behöver spela på så mycket, då jag tycker hon återgestaltar sin karaktär i ”Solsidan”. Gustafsson gör detta riktigt bra i huvudrollen. Hade farhågor att det skulle bli en parodi på karaktären i ”Gustafsson 3 trappor”. De som ingår i MC-gänget känns dock väldigt ”meeh”.

På det hela en mycket bra film. Imponerande mask och smink, Gustafsson briljerar i sin roll samt de flesta i övriga roller spelar okej också. Har sett någon siffra på 63 miljoner, vilket skulle vara filmens budget och alltså bli en av svensk films dyraste filmer (komedi). Många specialeffekter och bra sådana dessutom. Betyget blir en…

film 4-5

Läs även recension hos MovieZine