Titel: Warcraft 
Premiär: 27 maj
Speltid: 2 timmar 3 minuter
Genre: Fantasy, Action, Äventyr
Regi: Duncan Jones
Skådespelare: Travis Fimmel, Paula Patton, Ben Foster, Dominic Cooper, Toby Kebbell, Ben Schnetzer, Robert Kazinsky, Clancy Brown, m.fl.
Handling: Det fredliga riket Azeroth står på randen av ett krig och deras invånare hotas av skräckinjagande inkräktare; orker, som är på flykt från sin egen döende värld för att kolonisera en annan. När en portal mellan de två världarna öppnas måste en armé kämpa mot total ödeläggelse, och en annan för att undvika att utrotas. Och mitt i kriget, på varsin sida av slagfältet, kämpar två hjältar för sina familjer, sina folk och sina hem. Warcraft: The Beginning är en oförglömlig saga om två världar på väg att kollidera. Filmen är baserad på de berömda datorspelen med samma namn. (Från SF.se).
Mina tankar: Har aldrig spelat World of Warcraft. Men gillar fantasy. Filmer baserade på TV-spel har väl inte lyckats speciellt bra hittills (med något visst undantag). Warcraft är första TV-spelsfilmen i år (Assassin’s Creed kommer i slutet av året). Av trailern att döma ser det ut som en helt okej fantasyrulle – för den som inte är insatt eller spelar ”WoW”. Jag är optimistisk.
Att introducera både story med bakgrund och allt vad det innebär samtidigt som man ska lära känna så många karaktärer (som man ska försöka komma ihåg namnen på) och slutligen få ihop en någorlunda story för filmen i sig. Det kan låta väl knapert med två timmar. Jag tycker det lyckas bra överlag.
Skådespelarmässigt är det lite svårt att bedöma då många i slutändan blir omgjorda i datorn. Dom som inte blir det (är lättare att ha en åsikt om) får tummen upp.
Ur fantasy synpunkt är det här egentligen den totala drömmen. Hur det står sig mot förlagan kan jag däremot inte säga. En effektfilm, många specialeffekter. Det är en film som är beroende av bra effekter – och det är bra, men ändå med vissa ojämnheter, gillar även kostymen. Jag känner att det saknas något, men vet inte riktigt vad, och viss spoilervarning (men ändå inte, då det går att utläsa av titeln). Att man lämnar slutet ”öppet” för en fortsättning gör ju att man vill se mer. Frågan är om den kommer att spela in tillräckligt för det. En vattendelare, är det nördarnas/gamernas film? Eller kan den även tilltala den större massan? Det är frågan. Hur som haver – betyget blir en stark…
Läs även recension hos MovieZine