Den 14 juni, en dag jag minns med blandade känslor. Den började med att ”sluta”, kanske låter konstigt med lite så var det. Strax efter halv sju på morgonen förlorade Rangers den femte finalmatchen i Stanley Cup-slutspelet och LA Kings plockade hem buckan på hemmaplan. Tungt och väldigt trist, såklart. Som tur var väntade, vad som förhoppningsvis skulle bli en trevlig visit till Norrköping och ”Harry Potter: The Exhibition”, under eftermiddagen.
Å, jovisst, trevligt var det. Det började med att man fick en telefon-liknande apparat, som guidningen är (svenska eller engelska) samt vidare till en gruppbild mot greenscreen (bild fick man köpa i souvenirshoppen efter man gått runt utställningen).
När rundturen väl startade fick vi och resten av de inbokade grupperna, gå in i ett rum där sorteringshatten satt på en pall. Utställningsvärden ställde sig snabbt bredvid och undrade om det var någon som ville bli tilldelad ett elevhem. Det var stor tvekan bland grupperna. Tillslut blev en liten kille tillfrågad – och ”utfrågad” – och fick gå med i Gryffindor (om jag minns rätt*), efter det en tjej i övre tonåren och där blev det Ravenclaw (*).
-”Någon mer?” frågade värden. Jag sa något mummel, sen klev jag fram och värden undrade om jag hade någon favorit bland elevhemmen. ”Nja..!?” sa jag och fick sen sorteringshatten över huvudet, som efter en liten stund skrek ”Hufflepuff!”. Så det var väl småroligt.
Efter det blev vi förflyttade in i ett annat rum, med en sju-åtta vertikala monitorer där en kort snutt med scener från filmerna visades. Efter det genom en liten korridor där Hogwarts Expressen (tåget) stod parkerad. Sedan kom vi in till den riktiga utställningen, med kostymer och rekvisita som användes i filmerna.
Det är en liten rundvandring mellan olika scener och teman. Man kan spela lite quidditch, kasta kloken genom de tre ringarna, ackompanjerat av det där speciella pling-ljudet när man gör poäng. Ett besök i Hagrids stuga och provsitta en överdimensionerad fåtölj.
När man gått klart utställningen, 40 minuter till 1 timme, hamnar man per automatik i shoppen. Priserna är inget att nämna, men arrangörerna drar nog in en bra summa på detta. Bilderna nedan har syster tagit när hon var där igen, med jobbet (”det går tydligen bra, om man inte använde blixt”, hade något sagt).
