Titel: Grace of Monaco 
Premiär: 23 maj
Speltid: 1 timme 35 minuter
Genre: Drama, Biografi
Regi: Olivier Dahan
Skådespelare: Nicole Kidman, Tim Roth, André Penvern, Paz Vega, Milo Ventimiglia, Parker Posey, Frank Langella, Roger Ashton-Griffiths, mfl.
Handling: Det har gått sex år sedan århundradets mest mytomspunna bröllop mellan Grace Kelly och furst Rainier III av Monaco och Grace har helt gått upp i rollen som mor och äkta maka. Livet är fyllt av kärlek och passion, men också tunga plikter. Grace börjar längta efter att återvända till filmen och Alfred Hitchcock gör allt för att locka tillbaka henne till Hollywood, något som fursten inte tillåter. Samtidigt pågår en politisk kamp i det lilla furstendömet Monaco och furst Rainier hamnar i konflikt med den franska presidenten Charles De Gaulle – en konflikt som går så långt att det hotas med fransk invasion. Grace familj, äktenskap och land är i gungning och hennes önskan om att få filma igen ter sig som en omöjlig dröm. Grace of Monaco är inspirerad av den sanna historien om en av tidernas största filmlegender, som i toppen av sin karriär lämnade Hollywood och fick hela kungariket: Grace Kelly. (Från SF.se)
Mina tankar: På förhand visste jag inte riktigt vad jag skulle förvänta mig. Filmen har fått blandade omdömen, antingen botten eller topp. Dock med majoriteten på den lägre skalan. Men fick försöka hålla mig någorlunda neutral inför.
Jag tycker att samtliga skådespelare presterar bra. Även om känner att Kidman har kört samma rutin i många filmer (även om dom faktiskt är rätt så lika). Ashton-Griffiths fungerar i rollen som Hitchcock (även om Anthony Hopkins gör den bättre).
Själva historieomfånget känns inte speciellt intressant heller. Det är ju bara en liten del av Grace Kelly’s liv vi får en ”insikt” i. Inte mycket mer än så blir det, inte ens ”epilogen” nämner bilolyckan eller hennes ”arv”, utan filmen bara ”smälter” till ett slut.
I slutändan blir den här en ganska seg och, vad känns som, en långdragen historia – trots att den inte ens klockar upp på tvåtimmars-sträcket. Att jag inte har en aning om vilka alla dessa (historiska)personer är som gestaltas gör det ju inte heller lättare att förstå vilka dom är. Snygga exteriörer (och vissa känner man igen från då man var på besök i Furstendömet), en del scener känns bildligt obalanserade. Betyget blir en…
Läs även recension hos MovieZine