American Hustle

TitelAmerican Hustle 

Premiär: 21 februari 2014

Speltid: 2 timmar 18 minuter

Genre: Drama, Kriminalare

Regi: 

Skådespelare: , mfl.

Handling: American Hustle utspelar sig under en av de mest chockerande skandalerna i USA:s historia och handlar om den briljante bedragaren Irving och hans minst lika listiga och förföriska kumpan Sydney. De har levt ett lyxigt liv finansierat av bedrägerier men är nu tvingade att arbeta för FBI för att själva undvika straff. FBI-agenten Richie tvingar dem att infiltrera New Jersey maffian och snart befinner de sig i en värld som är lika farlig som den är förtrollande, full av brottslingar och politiker som den passionerade Carmine som hamnat på FBI:s radar. Kommer Irvings oförutsägbara fru Rosalyn var den som råkar dra i tråden som får hela deras värld att rasa samman. (Från SF.se)

Mina tankar: Hade spanat in denna redan innan och då verkade den intressant. Många (allt är relativt) stora namn så visst finns det en potential. Dessutom baserat på verkliga händelser.

Skådespeleriet är det som är bäst i filmen, tack vare ett rutinerat gäng och ett plus för att det finns kemi.

Det som jag inte gillar alls är att det är alldeles för lång speltid och det blir många slöa partier. Hade nog blivit betydligt bättre om den landat på någonstans på 1 och 50-sträcket.

En ”njae-film” tycker jag det här var, inte helt värdelös men inte direkt bra heller. Som sagt, skådespeleriet är det bästa med filmen och, tyvärr, så blir den långa speltiden och tempot det som drar ner helheten, för min del. Känner heller inte att det blir så spännande. Betyget blir en…

film-2-5

Läs även recension hos MovieZine

Blue Jasmine

TitelBlue Jasmine

Premiär:  23 augusti

Speltid: 1 timme 39 minuter

Genre: Drama

Regi: 

Skådespelare: Peter SarsgaardBobby CannavaleLouis C.K.Andrew Dice Clay, mfl.

Handling: I Blue Jasmine spelar Cate Blanchett överklassfrun Jasmine som får se sin sociala prestige, Chaneldräkterna och sitt lyxliv förintas när hennes man Hal (Alec Baldwin) avslöjas som storbedragare i både affärer och kärlek. Totalt utblottad flyr hon New York och flyttar in hos sin hårt arbetande syster Ginger (Sally Hawkins) i San Francisco. Det blir en enorm kulturkrock, men också en möjlighet för de två systrarna att ta itu med sina respektive problem.  (Från SF).

Mina tankar: Woody Allen är ju alltid Woody Allen, men man ska kanske inte döma en film efter dess omslag (poster) – då tror jag detta hade varit ett bottennapp.

Speltiden: Här är jag lite osäker på hur jag ska se det. Filmen i sig är inte egentligen lång, men det är upplägget som gör att det känns längre än vad det är (det går inte i kronologisk ordning). Uppskattningsvis mitt i filmen höll John Blund på att komma…

Skådespelarna: Är i alla fall namnkunniga, då samtliga med betydelsefulla roller fick stå med på postern. Men det är ändå Blanchett som drar det större lasset, hon gör det bra. Och har inget att klaga på hos resterande heller. Mycket bra.

Musiken: Lite så där som det brukar vara i Woody’s filmer, jazzigt/blues-aktigt. Det är något som man associerar till hans filmer (Match Point kanske är undantaget).

Totalt: Jag tycker Woody Allen har haft lite gott & blandat genom åren. Blue Jasmine är någonstans i mitten. Jag tycker att det blir lite rörigt när filmen inte är ”tydligt uppställd” i kronologisk ordning (det finns filmer där det funkar). Det gör att det ibland är svårt att hänga med när det bryts mellan då- och nutid mellan två-tre scener.  Och även om aktörerna lyfter, vad jag tycker är, en ganska ointressant historia så drar det inte upp helheten. Så det blir en…

film 3-5

Läs även recension hos MovieZine