Monsters University

TitelMonsters University

Premiär:  31 juli

Speltid: 1 timme 50 minuter

Genre: Komedi, Animerat, Äventyr

Regi: 

Skådespelare:  (röster). Engelska: , mfl.
Svenska: Johan Ulveson, Allan SvenssonJan Mybrand, Ewa FrölingPer Andersson, mfl.

Handling: Här får vi återigen möta våra favoritmonster Mike och Sully från den stora succén Monsters, Inc. Mike Wazowski har drömt om att bli en Skrämmare sedan han var ett litet monster och nu ska han äntligen börja på universitetet. Och han vet, bättre än någon annan, att de bästa Skrämmarna kommer från Monsters University. Men under den första terminen går hans planer i stöpet när han möter den överlägsne James P Sullivan, ”Sully”, född till Skrämmare. De är bägge tävlingsinriktade men nu leder deras tävlingsinstinkt till att allt spårar ur och att de bägge blir utslängda från universitetets Skrämmarlinje. För att göra saken ännu värre inser de bägge att de måste jobba tillsammans, ihop med ett udda gäng misslyckade monster, om de någonsin ska ställa saker och ting tillrätta. (Från SF).

Mina tankar: Förväntade mig inget storverk. Sen har vi det här med ”prequels” – har man sett första/originalet, så vet man oftast hur det kommer att gå.

Speltiden: Var, utan att krångla till det, för lång.

Skådespelarna: Det här lip-sync är nog det största problemet med att dubba film. Men bortsett från det så tycker jag att de tillsatta rösterna var bra. Ulveson som Mike och Svensson som Sulley (även första filmen) och sen rullar listan på.

Musiken: Faktiskt inte mycket jag lade märke till, men antar att det var ”klassiskt” Pixar.

Totalt: Börjar med en parentes; kortfilmen, innan huvudattraktionen, ”Det blå paraplyet” var riktigt bra. ”University” har i vissa fall även översatts med ”studentliv” (konstigt att man inte kör på en ”fast”). Bra röstskådespel, lagom med humor och skratt (som dock mest blev fniss) och filmen i sig är ju snyggt gjord. Det som drar ner är att man redan vet hur det kommer att sluta (ja, om man har sett Monsters Inc., det vill säga). Så det blir inte så spännande som det skulle kunna bli. Betyget blir en stark…

film 3-5

Läs även recension hos MovieZine

Baksmällan del III

Titel: The Hangover Part III

Premiär:  31 maj

Speltid: 1 timme 40 minuter

Genre: Komedi

Regi: 

Skådespelare: , mfl.

Handling: Den här gången finns det inget bröllop och ingen svensexa. Så vad kan gå fel? Det mesta visar det sig när allas vårt ”Wolfpack” är i farten. (Från SF).

Mina tankar: Den, vad som är sagt, avslutande delen i serien. Hade inte jättestora förhoppningar, efter flertalet sämre recensioner (”men den kan väl inte vara så dåligt?”). Dock så verkade den helt okej, av trailern att döma.

Speltiden: Trots en relativt kort speltid så känns det som att även dom inte har lyckats. Speciellt med tempot, då jag tycker det finns ett flertal gånger då det blir ganska segt.

Skådespelarna: Samtliga, från tidigare filmer repriserar sina respektive roller, trots det så tycker jag inte att det – den här gången – är några hej dundrande insatser.

Musiken: Upplever jag som ett högst mediokert soundtrack, till skillnad från de tidigare filmerna. Kanske jag hade för höga förhoppningar?

Totalt: Filmen gör inte direkt sitt namn troget (ingen baksmälla) och åker nog mest på framgångsvågen som det två tidigare filmerna har haft – som också levt upp till namnet. I stort är det några få skämt som går att skratta till/med (vissa som redan visats i trailern och inte är något nytt), i övrigt så var det en ganska trist historia. Även om det är en komedi så känns det som att det på nåt sätt platsar bättre i action-genren (mest för att det inte blir allt för många skratt). Besviken helt klart (och för en gångs skull så håller jag med ”kritikerna”). Betyget blir en…

film-2-5

Läs även recension hos MovieZine

Argo

Titel: Argo 

Premiär: 23 november

Speltid: 2 timmar

Genre: Drama, Thriller, Historisk

Regi: Ben Affleck

Skådespelare: Ben AffleckBryan CranstonJohn GoodmanAlan ArkinClea DuVallZeljko IvanekKerry BishéVictor GarberTate Donovan, mfl.

Handling: Den 4 november 1979, när den iranska revolutionen pågår för fullt, stormar iransk militär USAs ambassad i Teheran och tar 52 amerikaner som gisslan. Mitt i kaoset lyckas sex amerikaner fly och gömma sig i kanadensiska ambassadörens hem. Med vetskapen om att det bara är en tidsfråga innan militären hittar, och troligen avrättar dem, så kommer CIA-specialisten Tony Mendez med en riskfylld och okonventionell plan för att föra dem oskadda ut ur Iran… Baserad på en verklig händelse. (Från SF).

Mina tankar: Hade sett traliern i pre-rolls på videos på nätet, och tyckte det helt klart såg intressant ut. Och att det baseras på en verklig händelse kanske gjorde hela lite mer intressant. Hade också tänkt att se den, även om det inte hade ordnats med förhandsvisning – vilken tur jag har…

Speltiden: På något sätt tyckte jag att inledningen kändes konstig, kan inte riktigt säga varför (kanske inte började som jag hade tänkt mig?). Men i övrigt så var det här två timmar som passerade på i bra fart.

Skådespelarna: Filmens starkaste del, med många större namn, regissören själv – Affleck (The Town) – i huvudrollen, Goodman (The Big Lebowski), Cranston (Breaking Bad), Arkin (Little Miss Sunshine), Garber (Alias) är väl de större. Men som sagt, den starkaste delen, alla spelar mycket bra.

Musiken: Komponerad av Alexandre Desplat, som har gjort en del mindre filmer sedan första (och sista) delen i sista Harry Potter filmen, då jag fick upp ögonen för honom. Och slutprodukten blir helt okej och några gånger ”lite bättre”.

Totalt: En mycket bra film, som byggs upp rejält i spänning var det lider och blir mot slutet riktigt spännande. Affleck har gjort ett riktigt bra jobb i registolen. Bra och många erfarna skådespelare, ett bra foto, kryddat med lite humor, klockren kostym, mycket spänning och helt okej på den musikaliska biten. Vad gäller ett betyg så slits jag mellan en mycket stark fyra och ett toppbetyg, jag gillade filmen riktigt mycket. Det kan vara den bästa filmen i år, efter En oväntad vänskap, och den får en…

Läs även recension hos MovieZine