Biljettåret 2012

Då var det dags år den numera årliga listan av biljetter.

Filmer:

Totalt 22 stycken, med ett snitt på 0,42/vecka.
Hockey:
  • SSK – Borås (4/1)
  • SSK – Leksand (27/12)

(dåligt med matcher på plats, tur att man kan se dom på TV/nätet).

Övrigt:
  • OS-kval, handboll (7/4)

Bröllop i Italien

TitelDen skaldede frisør 

Premiär: 16 november

Speltid: 1 timme 56 minuter

Genre: Komedi, Romantik

Regi: Susanne Bier

Skådespelare: Pierce BrosnanTrine DyrholmKim BodniaPaprika SteenSebastian JessenChristiane Schaumburg-Müller, mfl.

Handling: Med Bröllop i Italien är Susanne Bier tillbaka igen med en härlig romantisk komedi, i samma anda som ”Fyra bröllop och en begravning”. Det är en berättelse om en rad olika livsöden – där alla söker kärleken. En film om passion och lycka, om svartsjuka och ensamhet. Men först och främst om att ha modet att göra livets stora val – även fast man tror att det är försent. (Från SF).

Mina tankar: Visste inte riktigt vad jag skulle förvänta mig. Blev förvånad(?) att det hoppar friskt i språket, växlar mellan danska (som dock inte var alltför grötig) och engelska (med acceptabla uttal från de som inte är ”native-speaking”). Och en regissör som har Oscars belönats med pris för bästa utländska film (Hämnden).

Speltiden: Har jag ingenting att anmärka på, tyckte det gick förbi ganska fort.

Skådespelarna: Börjar med Pierce Brosnan, som har varit en liten favorit sen jag för första gången såg honom som Bond i GoldenEye, och gör det bra med vad han har att jobba med (men kanske känns lite malplacerad?). Resten då? För mig helt okända (vilket jag faktiskt kollade upp, om det var så), men dem gjorde också bra prestationer, tycker jag.

Musiken: Tycker jag inte utmärkte sig allt för mycket och kanske inte var jätte mycket heller, men det var några partier som lyfte och totalt helt okej.

Totalt: Bra och klart sevärd film, som dock inte bjuder på några större överraskningar (i alla fall för mig, som ju sett en del) och kanske aningen ”rörig” historia. Men ett riktigt fint foto främst på landskapsvyerna, bra skådespelare och en nypa (ganska bokstavligen, enligt mitt tycke) humor. Något jag började undra lite över var om alla verkligen hade så riktigt blåa ögon, eller om det lades till i post-production, dom verkligen lyste. Sen lite funderingar över titeln i sig, så var den väl halvbra, men den lockar nog i alla fall mer än orginaltiteln ”Den skallige frisören”. Hur som helst, det slutar på en fin och stabil…

Läs även recension hos MovieZine